Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180208-grekekonomi-612000_se.hp_1.jpg
Greklands premiärminister Alexis Tsipras hoppas på en snar framtid med statsfinanserna på egna ben. Arkivbild.

Grekland siktar på comeback

Grekland, som levt på nödlån sedan 2010, testar suget efter grekiska statsobligationer. Om förtroendet för landets betalningsförmåga kan återställas är planen att eurolandet ska klara sig på egen hand i höst.

Den grekiska riksgälden PDMA planerade från början att öppna orderböckerna för budgivning på obligationerna i tisdags. Men processen sköts upp till följd av turbulensen på marknaden runt helgen.

Orderböckerna öppnade

På torsdagen hade dock läget lugnat sig och med orderböckerna öppnade räknar bedömare nu med att räntan på det sjuåriga obligationslånet på totalt tre miljarder euro ska landa på 3,75 procent, rapporterar den grekiska e-tidningen Ekathimerini.

Svenska statspapper med samma löptid har i dagsläget en ränta på 0,54 procent. Och senast Grekland tog ett sjuårigt obligationslån, i april 2010, landade räntan på 6 procent. Några veckor senare ansökte landet formellt om sitt första stödpaket med nödlån från EU och IMF.

Torsdagens obligationslån är det första av tre inplanerade i år, på totalt 19 miljarder euro. Tanken är att lånen, på totalt 19 miljarder euro, ska bygga upp en buffert inför det att Greklands tredje stödprogram avslutas i augusti.

Nödlån på 266 miljarder euro

Ett första test av obligationsmarknadens förtroende för Grekland efter krisen gjordes i fjol, när den grekiska staten tog ett femårigt obligationslån på 3 miljarder euro med en ränta på 4,62 procent.

Hittills har Grekland under krisåren fått nödlån från euroländer, EU:s stödfonder och IMF på totalt 266 miljarder euro. Detta har i kombination med ett BNP-ras på över 40 procent blåst upp landets statsskuld till 180 procent av BNP, vilket lett till krav på skuldlättnader.

IMF har efterlyst skuldnedskrivningar, för att göra skuldnivån långsiktigt hållbar, medan euroländer som Tyskland inte velat gå den vägen.

Fakta: EU:s högsta arbetslöshet

Grekland har till följd av landets djupa skuld- och tillväxtkris samt år av massiva offentliga åtstramningar i dag EU:s högsta arbetslöshet, uppmätt till 21 procent i november. Bland ungdomar, 15–24 år, är arbetslöshetsnivån 44 procent.

Landets bruttonationalprodukt (BNP) krympte med 45 procent under åren 2008–2016, från 354,5 miljarder dollar till 192,7 miljarder dollar, enligt Världsbankens databank.

Det vände uppåt i fjol, men återhämtningen efter den brutala recessionen går trögt. Efter fjolårets tillväxt på 1,6 procent räknar nu EU:s ekonomer med en tillväxt på 2,5 procent per år 2018–2019.

Källor: Elstat, OECD, Världsbanken

MEST LÄST