Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) straffades för en ekonomi på väg in i en kris i valet 1991. Arkivbild
Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) straffades för en ekonomi på väg in i en kris i valet 1991. Arkivbild

God ekonomi inte självklar valvinnare

Svensk ekonomi går på högvarv, men regeringen kan inte räkna med att bli belönad av väljarna. När konjunkturen påverkar val handlar det oftast om bestraffning för att ekonomin går dåligt, visar forskning.

ANNONS
|

Tillväxten under andra kvartalet lyfte till 3,3 procent, nästan en procentenhet högre än väntat, enligt Statistiska centralbyrån.

Bingo för regeringspartierna med bara drygt fem veckor kvar till valet den 9 september kan man tro. Men så enkelt är det inte.

Ganska kännbart

Det finns i och för sig i grunden ett ganska tydligt samband statistiskt, enligt docent Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

- Går det bra för ekonomin går det bättre för regeringspartier än vad det hade gjort om ekonomin hade gått dåligt, säger han.

ANNONS

Men en god ekonomisk utveckling leder inte automatiskt till valseger för regeringspartier, poängterar SOM-chefen. Det hänger bland annat samman med att bestraffningsröster i lågkonjunktur är vanligare än belöningsröster i högkonjunktur.

Bestraffning drabbade bland annat Ingvar Carlssons S-regering 1991, som röstades bort i en tid präglad av hög inflation, stigande arbetslöshet och en begynnande fastighets- och bankkris.

Väljarnas tolkning

Väljarnas tolkning av det ekonomiska läget är också avgörande.

- Om man redan har en bild av att Sverige kommer att gå åt helskotta är det mindre troligt att man kommer lyssna på en positiv nyhet, säger Johan Martinsson

Ett exempel på det var valet 2006, som ägde rum med en hög tillväxt på 4,7 procent och minskande arbetslöshet.

- Göran Perssons regering förlorade ändå valet. Bilden blev att det inte var tillräckligt bra, säger Johan Martinsson.

Allianspartierna ledda av moderatledaren Fredrik Reinfeldt lyckades etablera en negativ bild av utvecklingen, enligt Johan Martinsson. Bland annat genom att prata om utanförskap och kritisera regeringen för att arbetslösheten inte minskade ännu mer i den starka konjunkturen.

ANNONS

Studier visar också att väljarnas upplevelse av ekonomin och framtidstron kan vara viktigare än hur konjunkturen faktiskt går.

Mer pessimistiska än normalt

För att få en bild av hur väljarna ser på ekonomin inför valet i september kan man snegla på Konjunkturinstitutets indikatorer. De visar att hushållen är något mer pessimistiska än normalt, både när det gäller den egna ekonomin och hela landets ekonomi under det kommande året.

Magdalena Andersson (S) var hur som helst, när SCB:s oväntat starka tillväxtsiffror kom i veckan, försiktig med att göra en direkt koppling mellan konjunkturen och regeringens politik.

- Det kan gå både uppåt och nedåt för både opposition och regering med olika ekonomiska siffror. Det viktigaste för mig, som finansminister, är att det går bra för svensk ekonomi, sade hon till TT.

Johan Martinsson tror inte att SCB:s senaste kvartalssiffror lyfter väljarstödet för regeringen märkbart:

- Det hade varit värre för regeringen om det hade kommit negativa siffror inför valet. Det hade kunnat ställa till det mer.

ANNONS
TT

Fakta: Konjunkturen och politiska vinnare och förlorare

Det finns ett samband mellan konjunktur och väljarstödet till regeringspartier i val. Studier har visat att en tredjedel av förändringen i regeringspartiers stöd i val kan förklaras av hur ekonomin går. Men som historien tydligt visat räcker det inte alltid till valseger.

Valår Konjunktur Valresultat

1991 Svensk BNP krymper 1 procent, präglad av bank- och fastighetskris. Ingvar Carlssons S-regering förlorar valet

1994 Svensk BNP ökar 4,1 procent i en återhämtning efter tre års recession. Carl Bildts borgerliga regering förlorar valet.

1998 Svensk BNP-tillväxt lyfter till 4,2 procent. Göran Perssons S-regering vinner valet.

2002 Svensk BNP ökar svagt till 2,2 procent. Göran Perssons S-regering vinner valet.

2006 Svensk BNP lyfter till 4,7 procent. Göran Perssons S-regering förlorar valet.

2010 Svensk BNP skjuter i höjden efter finanskris och recession, upp med 6 procent. Fredrik Reinfeldts alliansregering vinner valet.

2014 Svensk BNP ökar till 2,6 procent. Fredrik Reinfeldts alliansregering förlorar valet.

Källa: Statistiska centralbyrån

ANNONS