Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180425-somundersokning-666173_se.hp_1.jpg
Nästan var tredje svensk tycker i den senaste Som-undersökningen att landets ekonomi blivit bättre. Bara tolv procent tyckte så ett år tidigare. Arkivbild.

Fler positiva till Sveriges ekonomi

Fler tycker att ekonomin blivit bättre, främst för Sverige som helhet. Samtidigt ökar förtroendet för flera viktiga institutioner, som politiker, polisen och domstolarna. Det visar Som-undersökningen som gjordes på hösten 2017.

En av de största förändringarna i den senaste nationella undersökningen från Som-institutet finns i synen på landets ekonomi. Bland dem som svarade i höstas tyckte nästan var tredje, 29 procent, att den svenska ekonomin blivit bättre under de senaste tolv månaderna. Ett år tidigare gjorde bara 12 procent en så positiv bedömning.

14 procent av de svarande i höstas tyckte tvärtom att landets ekonomi blivit sämre. Ett år tidigare hade 35 procent en så negativ bild. De två svarens procentuella andelar är alltså i princip omkastade.

Fler var också positiva om sin personliga ekonomi. 27 procent angav i höstas att den förbättrats under de senaste tolv månaderna. 14 procent svarade att deras personliga ekonomi blivit sämre. Positiva svar övervägde även 2016, men "gapet" mellan förbättrats och försämrats var inte lika stort då.

Förtroendet för svenska politiker och för vår demokrati ökar i Som-undersökningarna, liksom förtroendet för polisen, domstolarna och skolan. Förtroendet för sjukvården ligger däremot stilla, efter en nedgång från 2015 till 2016.

Stödet för EU ökar också. 17 procent av de svarande vill att Sverige lämnar EU, medan 57 procent är emot. I studien 2016 ville 22 procent lämna EU, medan 56 procent var emot.

Fakta: Som-undersökningen

TT

Den nationella Som-undersökningen har gjorts årligen sedan 1986 av Som-institutet vid Göteborgs universitet. Som står för samhälle, opinion, medier.

Resultaten som presenteras nu samlades in under hösten 2017.

Enkäten skickades till 20 400 slumpmässigt valda personer mellan 16 och 85 år. Adresserna hämtades från folkbokföringen.

Svarsfrekvensen, när bland annat avlidna eller utflyttade personer räknats bort, blev 55 procent. Det anses vara relativt högt för en så bred, slumpmässig studie.

Alla fick inte alla frågor i enkäten, som totalt omfattade en rad ämnesområden.

Källa: Göteborgs universitet

MEST LÄST