Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180221-smygreklam-621232_se.hp_1.jpg
Barn lever inte i samma reklamverklighet som vuxna. Snart får Konsumentverket nya möjligheter att undersöka vilken marknadsföring de utsätts för. Arkivbild.

Fejkade identiteter nytt myndighetsvapen

Genom att låtsas vara barn ska tjänstemän på Konsumentverket kunna se vilka reklambudskap och erbjudanden som riktas mot dem på internet och i sociala medier. Med en ny EU-förordning vässas vapnen mot smygreklamen.

Förordningen är redan antagen av EU och nu ger regeringen en utredare i uppdrag att undersöka hur svensk lag behöver kompletteras för att den ska kunna börja tillämpas här år 2020.

- Det är ett sätt att modernisera våra myndigheter och ge dem möjlighet att hänga med, inte minst i den tekniska utveckling som vi ser, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) till TT.

Problemet hittills har varit att Konsumentverket inte har någon inblick i vilken reklamverklighet svenskarna lever. Reklamen har individualiserats, så att olika budskap når olika konsumenter på internet och i sociala medier, beroende på till exempel ålder och preferenser.

- Om man inte är ute på de plattformar där affärerna görs och där man får erbjudandena, då kan ju inte heller myndigheten tillse att det går till enligt de lagar och regler som vi har, säger han.

Extra sårbara

Störst betydelse kommer de nya möjligheterna att få för konsumentgrupper som är extra sårbara, bedömer han, till exempel barn och unga, äldre och funktionsnedsatta.

- På många plattformar krävs det att man loggar in och uppger sin ålder, till exempel. Och då måste man ha möjlighet att agera som konsument i olika åldrar för att ta del av just de här erbjudandena.

Trots att han alltså är positiv till förändringarna, röstade Sverige emot EU-förordningen på grund av risken för att andra delar av förordningen krockar med svensk grundlag. Det gäller en ny möjlighet för myndigheterna att i vissa fall blockera besök på webbsidor.

- Våra grundlagar har ett väldigt starkt skydd för aktörer som vill lägga ut information och det var det som gjorde att Sverige i slutändan röstade nej, säger Per Bolund.

Exceptionella fall

Ett särskilt fokus för utredaren som regeringen utsett, Dag Mattsson vid Högsta domstolen, blir därför att se till att lagstiftningen kan införas utan att den kommer i konflikt med grundlagen. EU:s intention har inte varit att blockering av webbsidor ska bli en standardlösning, framhåller Bolund, utan en sista utväg i exceptionella fall.

EU-förordningen öppnar också för en effektivisering av samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna i olika länder.

- Företag som bedriver tveksam marknadsföring eller säljer dåliga produkter är ofta inte bara verksamma i ett land och där ger förordningen oss bättre möjligheter att ha ett samarbete.

Fakta: Dold identitet och blockerade sidor

TT

EU fattade beslut om förordningen i höstas. Innan den börjar praktiseras i Sverige 2020 krävs kompletterande lagstiftning, som en utredare nu ska ta fram förslag till.

Förordningen öppnar för att myndigheter bland annat ska kunna göra testköp under dold identitet och utkräva viss information från till exempel banker.

Vidare ska myndigheter kunna beordra visning av varningar på webbplatser och i vissa fall blockera möjligheten att besöka en webbplats.

Den reglerar också samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna på konsumentområdet.

Förordningen handlar inte om att tillsynsmyndigheterna ska kunna hjälpa konsumentgrupper som råkat illa ut att få ersättning, utan om kollektivt konsumentskydd.

Till exempel ska den underlätta bekämpandet av vilseledande marknadsföring och oskäliga avtalsvillkor.

Källa: Statsrådsberedningen

MEST LÄST