Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, också ordförande för Finanspolitiska rådet. Arkivbild.
Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, också ordförande för Finanspolitiska rådet. Arkivbild.

Experter: Höjda kapitalskatter motar klyftor

Höjda kapitalskatter skulle motverka de stadigt stigande inkomstklyftorna, anser några ekonomiprofessorer. Och bidragen borde kanske räknas upp i samma takt som lönerna.

ANNONS
|

På 1980-talet var inkomstskillnaderna kanske som lägst.

- Man bör ha perspektivet att inkomstspridningen i Sverige ökat från en extremt låg nivå som förmodligen inte var långsiktigt hållbar. Fast det är ändå oroande att inkomstskillnaderna ökat så mycket, säger ekonomiprofessor Lars Calmfors.

Mycket hänger ihop med att kapitalinkomsterna är så ojämnt fördelade. Så om man vill jämna ut skillnaderna så finns en del kapitalskatter att skruva på.

ANNONS

- Kapitalinkomster är lågt beskattade, säger Calmfors.

Sämre i botten

Han pekar bland annat på att Sverige skiljer ut sig från de flesta andra länder. Vi har ingen arvsskatt och ingen fastighetsskatt värd namnet. Dessa skatter skulle kunna införas igen i någon form, anser han.

Men de ökade inkomstskillnaderna har också sin förklaring i den andra änden.

- Man har haft sämre inkomstutveckling längst ner i botten. Det beror på att transfereringarna inte har ökat lika mycket som lönerna, säger Calmfors.

Även professor Harry Flam, ordförande för regeringens expertorgan, Finanspolitiska rådet, år i stort inne på samma linje.

- Det man kan göra är att använda skatter och offentliga utgifter på vanligt sätt, de är ju omfördelande, säger han.

ANNONS

Fattigare ensamhushåll

Kapitalinkomster, framför allt för de allra rikaste, är en viktig orsak till de ökade inkomstskillnaderna. Förklaringen finns bland annat i reavinster på större bostäder som stigit kraftigt i pris och stora aktieutdelningar. Höjda kapitalskatter och reavinstskatter blir därför en viktig del om man vill hejda inkomstspridningen, enligt Harry Flam.

En annan delförklaring är den demografiska utvecklingen och något man inte kan påverka, till exempel att andelen ensamhushåll har stigit, enligt Harry Flam.

- Ensamhushåll blir fattigare än parhushåll.

Sen är det så att andelen människor i åldrarna 40–60 år, som ofta har högre inkomster, har ökat.

TT

ANNONS