Larmet går om person under ytan. Med ett vinande läte lättar drönaren från marken och syns snart bara som en prick i skyn. På 60 meters höjd kan operatören Teodor Widerberg skapa sig en god överblick av olycksområdet, genom videobilden drönaren sänder i realtid till hans surfplatta.
Plötsligt siktas en ljus kropp avteckna sig i det mörka vattnet. Han meddelar piloten Carmen Zöscher, som står bredvid och styr drönaren och som genast sänker farkosten mot ytan vid fyndplatsen. Det blir startsignalen för livräddare Ida Holmqvist att kasta sig i och simma ut för bärgning.
Den här gången råkar ingen illa ut – offret är en docka och utryckningen en demonstration. Uppvisningen utgör premiären för livräddarnas senaste hjälpmedel, och äger rum som en av programpunkterna på Livräddardagen. Men föreställningen markerar också att maskinen från och med nu kan sättas in i skarpt läge.
– Vi gör egentligen samma sak som med en vanlig helikopter, skillnaden är att vi kommer upp snabbare, förklarar drönarinstruktören Patrik Svensson.
Drönare är också avsevärt lättare att flyga än helikopter.
– Men man måste vara synkade ihop, så det gäller att öva tillsammans, förklarar Teodor Widerberg.
Att man inom livräddningen nu börjar flyga drönare kan tyckas festligt. Men beslutet är välgrundat i vetenskap. I vintras publicerades resultatet av en studie från Karolinska Institutet där man jämfört hur effektivt en drönare jämfört med en skallgångskedja på 14 personer hittar en docka som flyter under vattenytan. Testplats var Tylösand, där man mätte upp ett 100 gånger 100 meter stort sökområde i vattnet. Vid samtliga försök hittade drönaren dockan snabbast. I genomsnitt skiljde det 3 minuter och 38 sekunder – livsviktig tid när det gäller hjärt-lungräddning.
En av forskarna bakom studien är ambulanssjuksköterskanAndreas Claesson, själv livräddare i Tylösand sedan 1996.
– Nu implementerar vi forskningsresultaten och sätter drönare i drift. Det betyder att om någon av de 40.000 badande på Tylösand, barn eller vuxen, skulle hamna under vattnet så har vi ett dedikerat verktyg för eftersök. Vi har ökat chanserna för att rädda livet på människor markant.
Drönare används redan inom livräddningen på olika sätt världen över. Skillnaden är att man i Sverige valt att stödja sig mot forskning, vilket är unikt. I Sverige finns 18 badplatser där drönare på sikt kan komma att användas i livräddningsarbetet. I Danmark finns också många stränder och där sneglar man med nyfikenhet på utvecklingen i grannlandet, men man vill först avvakta utgången av det svenska drönarprojektet.
Tanken är att drönare i framtiden också ska kunna flyga ut livbojar till nödställda i vattnet. Det görs redan över hela världen, men Andreas Claesson understryker återigen vikten av att ha mätbara data att stödja sig mot innan man skrider till verket.
– Det kan handla om risker med propellrar som kan kapa fingrar, eller integritetsaspekten att människor inte vill bli filmade. Det finns också risker med byvindar som kan göra att drönaren kraschar.
