Målningar i vandrande ljus

Motiven och ljuset vandrar. Blicken vänds utåt och inåt. Makarna Bengt Johansson och Gunilla Bellanders utställning rör sig fritt mellan färg och form.

ANNONS
|

Den gamla skolan i Glommen har varit Bengt Johanssons hem länge nu. Ungefär 25 år. Den längsta tid han har bott på ett och samma ställe. Först bodde han själv här. Sedan träffade han sin hustru Gunilla Bellander. De byggde en ateljé trädgården där Bengt nu går runt och visar deras utställning. Grådisigt morgonljus lyser genom fönstren.

– När jag bodde i Frankrike kunde jag måla i ett ljus en dag och sedan komma tillbaka till samma plats dagen därpå måla i exakt samma ljus. Det ändrades inte. Här kan du börja i ett ljus, sedan kanske det börjar snöa och plötsligt är det ett annat, och sedan ännu ett. Jag kallar det för ett vandrande ljus, säger Bengt.

ANNONS

Och i detta vandrande ljus har hans målningar till den här utställningen kommit till. Bengt är född och uppvuxen i Vänersborg och gick på Valands konsthögskola 1970-75. Han har ett gediget cv och har kunnat försörja sig på sin konst. Gunilla är arkitekt, men har alltid ägnat sig åt måleriet vid sidan av yrkesarbetet.

– Det är första gången Gunilla ställer ut på det här sättet. Förut har hon haft en målning med här och en där. Men så här enhetligt har hon inte ställt ut tidigare. Och det hon visar nu har aldrig visats förr, säger Bengt och fortsätter:

– Det skulle vara roligt att se Gunillas grejer på ett fint galleri.

Bengt beskriver hennes konst som något hämtat från dels det yttre och dels det inre:

– Det är å ena sidan klassiskt, alltså tredimensionellt, modellmålningar, någonting utifrån. Sedan målar hon inifrån sig själv. Och att åskådliggöra det inre på det sätt hon gör, det är en emotionell kraft, och jag vill varken säga att det har med fantasi eller något annat att göra.

När Bengt i stället berättar om sin del av utställningen hamnar fokus på människan. Han pekar på utställningens till storleken största verk, som föreställer en vandrande hop människor.

ANNONS

– Det är så jag ser världen, människor som är på väg, hela tiden en strävan, inget annat. Människan är ett mysterium.

Hur binds din och Gunillas konst samman?

– Det finns mer likheter än olikheter. Ljuset, färgen och formen är de stora likheterna. Och vi är både konkreta och abstrakta. Men Gunilla är betydligt starkare i sina färger.

Utställningen visas torsdagar till söndagar 13.00 till 18.00 och pågår fram till 7 januari.

ANNONS