Christoffer Carlsson säger farväl till Leo Junker

Om några veckor kommer ”Den tunna blå linjen” och därmed sätter Christoffer Carlsson punkt för Leo Junkers framfart.

ANNONS
|

Christoffer Carlsson, uppvuxen i Simlångsdagen, har varit hemma och hälsat på sina föräldrar över helgen och ska strax vidare för ett författarbesök i Älmhult. Där ska han bland annat prata om ”Den tunna blå linjen”, som han släpper i mitten av maj och som är den fjärde och sista boken i sviten om polisen Leo Junker.

– Att det skulle bli en kvartett har varit klart från första början, säger Christoffer som dock haft vissa problem att göra sig av med herr Junker. Det första manuset, på 515 sidor, slängde han i soptunnan.

– Jag insåg att det innehöll för mycket av allt: brott, karaktärer, sidohistorier. Min styrka är psykologin och relationerna, och min ambition är att bygga upp en tät väv –här hade det blivit ett grovmaskigt nät, säger Christoffer som helt enkelt fick börja om.

ANNONS

Så romanen blev ett år försenad och ”gav en fruktansvärt dålig timpeng”, men i dag är han nöjd med resultatet.

– Version två blev så mycket bättre –det är nog det starkaste slut jag skrivit, säger Christoffer och konstaterar att det inte är så lätt att förpassa en älskad romankaraktär till de eviga skuggorna.

Men när sista ordet väl var sagt kände Christoffer ingen sorg, snarare en stor lättnad. Nu var han fri att skriva om vad som helst.

– Jag har redan kommit ganska långt med en ny bok som utspelar sig i Marbäck. Även i den finns en kriminalgåta, men det är lika mycket en ömsint historia om att ge sig av och komma tillbaka; om vänskap och banden till det förflutna, berättar Christoffer som också har ett annat skrivprojekt på gång.

– Där pågår förhandlingar, så jag kan tyvärr inte säga så mycket mer än att det inte handlar om en roman.

Oavsett hur det går med det hemliga uppdraget, ska Christoffer i höst återgå till sin tjänst som forskare i kriminologi vid Institutet för Framtidsstudier. Där ska han jobba på halvtidmed projektet ”Våldsbejakande organisering och antisociala karaktärer”.

–Vi ska titta på grupperingar där våld, eller hot om våld, har en central plats: högerextremister, fotbollsfirmor, jihadister, kriminella gäng. Djupintervjuer med avhoppare ska fördjupa våra registerdata och förhoppningsvis får vi veta lite mer om vem som går med – och varför. Och sker någon förflyttning mellan grupperna? berättar Christoffer som befann sig i tunnelbanan söder om Stockholm när attentatet på Drottninggatan inträffade den 7 april.

ANNONS

–Som alla andra fick jag gå hem den dagen och det var en helt surrealistisk promenad. Horder av människor som vandrade mot sina hem, ett fåtal bilar som då och då stannade och sa att ”vi har två platser kvar till Södertälje, någon som vill åka med”? Och alla tungt beväpnade poliser som blev fler och fler ju närmare centrum du kom…

Dock menar Christoffer att politikerna måste besinna sig innan de i affekt stiftar nya lagar som kraftigt inskränker den personliga integriteten och sätter rättssäkerheten på spel.

– Det där med fotboja, det är ju… ja, vad ska man säga? Jag kan förstå att man vill göra det brottsligt att vara medlem i ett terrornätverk, men om du använder ordet ”samröre” blir det mer komplicerat: Räcker det då att du går in i en moské där en militant imam har fått framträda?

Som forskare är Christoffer intensivt engagerad i de här frågorna, men han använder också de akademiska kunskaperna i sitt skrivande.

–Det är en stor förmån att kunna föra in verkligheten i fiktionen, och jag har börjat besöka anstalter när jag reser utomlands. Det är oerhört intressant att få veta hur det ser ut i andra länder, säger Christoffer och fortsätter:

ANNONS

– När jag nyligen var på Island bad jag om ett förutsättningslöst möte med ett antal intagna i Reykjavik, och det blev ett jättebra samtal. Jag tog avstamp i litteraturen och snart hamnade vi i ett resonemang om orättvisor, skuld och försoning. En fånge frågade om jag tänkte använda hans liv i mina böcker, och jag svarade att jag kanske skulle använda mig av något övergripande, som ett tema eller en känsla. Man måste vara försiktig med människors livshistorier.

Christoffer Carlsson

Ålder: 30 år. Bor: Hyreslägenhet på Kungsholmen i Stockholm. Familj: Sonen Stig, 2,5 år, samt föräldrar och bror i Halmstad. Gör: Kriminolog och författare. Utgivning: Fallet Vincent Franke (2010), Den enögda kaninen (2011) samt Salemkvartetten om Leo Junker: Den osynlige mannen från Salem (2013), Den fallande detektiven (2014), Mästare, väktare, lögnare, vän (2015) och Den tunna blå linjen (2017). Ungdomsboken Oktober är den kallaste månaden kom 2016. Samtliga titlar är utgivna på Piratförlaget/Lilla Piratförlaget.

ANNONS