När jag ringer upp producenten Dan Josefsson på torsdag morgon klockan tio är jag osäker på om han ska orka prata. Kvällen innan har den sista delen av ”Fallet Kevin” sänts och i anslutning till det har Dan suttit i olika tv-studior för att tala om – och argumentera för – dokumentären i tre delar.
Det verkar vara en tuff tillvaro.
– Ja, den kan väl kallas febril. Men nu har allt lugnat ner sig och jag kan prata med dig.
Hur mår du efter att sista delen har sänts?
– Jättebra. Vi har gjort ett gediget arbete och fått ett stort genomslag, och det är det man vill som journalist. Jag har jobbat heltid ett år med det här fallet och deltid i ett halvår, och är glad över alla positiva reaktioner.
De flesta känner säkert till Kevin, den fyraåriga pojken som mördades i Arvika den 16 augusti 1998. Efter en drygt två månader lång polisutredning höll utredningsledaren Rolf Sandberg en presskonferens och berättade att två bröder, sju och fem år gamla, hade erkänt mordet.
Den utredningen och slutsatsen har nu fått stark kritik i ”Fallet Kevin”, bland annat för att poliserna använde helt fel metod när de förhörde pojkarna.
– Vi har visat att det är poliserna som berättar för pojkarna vad de ska säga, men pojkarna erkänner aldrig. Jag vill understryka detta faktum: det finns inget erkännande, säger Dan Josefsson.
I dag är förundersökningen av mordet återupptagen, som en följd av mediegranskningen – men det har även kommit hård kritik mot programmen och dess producent.
Rolf Sandberg har, bland annat i Expressen 15 maj, sagt att ”SVT lurat honom och hans kollegor”, när det gällde syftet med programmet. Har ni låtsats vara ute i ett annat ärende?
– Absolut inte. Vi sa till poliserna att vi gjorde en dokumentär om Kevin-fallet. När vi sedan började vår utredning, pratade med poliser och efterhand fick tillgång till förundersökningen märkte vi att flera saker inte stämde.
– Rolf Sandberg har aldrig tidigare avböjt att prata om Kevin-fallet, och det vore helt vansinnigt att tro att vi behövde lura honom till att medverka. Han backade för övrigt ut ur en avslutande intervju där han hade kunnat ge sin syn på de allvarliga problemen som vi såg i mordutredningen.
Du har kallat honom för ”ful filur” i tv. Är det inte ett väl starkt uttryck?
– Nej, det är snarare en snäll beskrivning. Han har ljugit i 18 år och sagt att de två bröderna har erkänt.
Du har även gått hårt åt Sven-Åke Christiansson, professor i psykologi, i ”Fallet Kevin”. Du kritiserade Christiansson redan i boken ”Mannen som slutade ljuga” 2013, och nu menar du att han tagit en viktig del i Kevin-utredningen. Själv hävdar han att han spelat en liten roll och att du hellre borde ha siktat in dig på de barnpsykologer som samarbetade med polisen.
– Vi kontaktade en av psykologerna, som inte ville medverka. Och när det gäller Christianssons roll så i utredningen så är han själv den bästa källan. Han har sagt att han såg ett förhör med de två bröderna och sa till polisen att de där pojkarna ”vet mer om själva händelsen”, ett uttalande som Rolf Sandberg har betecknat som ”avgörande”.
Har du pratat om saken med Sven-Åke Christiansson?
– Nej. Vi skulle ha mötts i Aktuellt på onsdagskvällen, men han backade ur. Han vill inte debattera utan enbart prata med studioreportrar, och det är ett fegt beteende.
Det säger Dan Josefsson som är 53 år och har jobbat i cirka 20 år som journalist. Han bor sedan länge i Stockholm men i ett tidigare liv växte han upp i Söndrum och jobbade i 25-årsåldern som mentalskötare på Hallands sjukhus i Halmstad.
– Jag är utbildad mentalskötare och undersköterska och hade planer på att bli doktor, men jag drogs till journalistisken – till stor del på grund av duktiga journalister som Tom Alandh och Janne Josefsson.
Så nu jobbar du vid Dokument inifrån på SVT. Vad har du på gång?
– Vi följer förstås utvecklingen i den återupptagna förundersökningen och kommer kanske med en uppföljning. Men vi är redan i gång med en ny sak, som är besläktad med Kevin-fallet.
