Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

sdltc58451d-nh
Gamla tankar blir nya. Putin verkar tilltalad av idéer om att upprätta ”en eurasiatisk i stället för en sovjetisk union”.

Välskrivet om den ryska idén

Litteratur

Bengt Jangfeldt

Vi och dom

(W&W)

Slavisten Bengt Jangfeldt har skrivit mycket om Ryssland, dess historia, språk och litteratur men har också översatt flera stora, ryska poeter. Nu ger han ut Vi och dom, en undersökning av ”Ryssland som idé” som bokens undertitel lyder. Verket handlar om de tre senaste seklerna och bygger på ryska källor.

”Nu har jag bara mina tankar kvar: de stackars tankar som föranlett detta underbara ingripande”, skriver filosofen Pjotr Tjaadajev i ett brev när hemliga polisen beslagtagit hans papper 1836. Han lovprisar godmodigt myndigheternas nyfikenhet och hoppas att de ska få nytta av texterna.

Tjaadajev ansåg att Ryssland var isolerat och levde i ”ett trångt nu utan förflutet och utan framtid” och att folket till följd av detta historiska utanförskap gått miste om den fostran som en god samhällsordning förutsätter.

Därmed berörde han också en urgammal frågeställning: var Ryssland efterblivet och tillspillogivet eller stod det för en annan, moraliskt mer högstående civilisationstyp” än västerlandet?

Peter den store (död 1725) ansåg för sin del att landet snabbt måste dra lärdom av det som skedde i Europa och började i ett rasande tempo modernisera förvaltning, ekonomi, krigsmakt, undervisning och kultur.

Katarina den stora var Europas mest upplysta monark men förvandlade ändå sin regim till den hårdaste diktaturen i Europa. Samma utveckling ser vi sedan hos flera tsarer; de har i början sympatier för en mer västerländsk statsform men backar sedan in i absolutism.

Jangfeldt skriver som alltid väloljat och precist, faktatätt men ändå överskådligt. Han har därtill grävt fram effektiva citat från de stridens män som dryftar den ryska idén.

Ryssland hade ingen relation till den antika världen. Förödande, menade de västfrälsta. Bara bra, ansåg slavofilerna. De pekade också på att Ryssland inte uppstått genom erövring, att man saknade påvestyre och att bönderna brukade jorden gemensamt.

Jangfeldt kallar i ett förord sin text för en essä. För min del tycker jag nog att den mer liknar en välskriven historiebok, en krönika där författaren då och då kommenterar krönikan med egna slutsatser och kloka synpunkter. Men författaren banar egentligen inte ny väg i mera öppen terräng.

Sitt stora värde har Vi och dom genom att Jangfeldt presenterar en rad inhemska filosofer och tänkare som tar ställning till den ryska idén. Här finns egentligen material till flera böcker. Jag märker det också på min egen recension som tenderar att bli alldeles för lång. Allt för mycket känns viktigt och svårt att förbigå!

Diskussionen om den ryska identiteten tar ny fart efter inbördeskriget 1920. Det är också då som ett viktigt begrepp lanseras: eurasianismen. Termen syftar på att det finns tre kontinenter: inte bara Väst och Öst utan också landmassan där emellan, Eurasien, ett enormt område som domineras av Ryssland.

De sista 60 av bokens 200 sidor handlar om Ryssland efter 1991 då Sovjetunionen upplöstes. Under de första åren gällde avideologisering. Samtidigt infördes en republik av västerländsk typ men den vann inget allmänt, folkligt stöd.

Andra rörelser tog vid och de anknöt till de gamla slavofila idéerna. Där fanns begrepp som var ”pseudovetenskapliga fantasifoster”, summerar Jangfeldt, och tankar som tidigare uppfattades som ”rent kufiska”. Men idéerna befinner sig nu ”i den historiefilosofiska mittfåran”. Och liberal och liberalism har ”blivit skällsord.”

Ungefär samtidigt dök Alexander Dugin upp. För honom som för så många ryssar blev mötet med Västeuropa en katastrof. De reste hem, övertygade om att det heliga Ryssland måste frälsa världen.

Dugin förordar inte krig men destabilisering av väst. Man ska skapa kaos i USA, stödja alla extremister och oliktänkande och använda olja och gas som politiska vapen.

Dugins tankar om ett ryskt tusenårigt rike är ”bisarra på gränsen till galna”, konstaterar Jangfeldt. Men även Putin är nu uppenbarligen tilltalad av denna eurasiatiska idéströmning. Och hans ambition är, menar Jangfeldt, att upprätta ”en eurasiatisk i stället för en sovjetisk union”.

MEST LÄST