Halmstadkillar styr bakom kulisserna på Eurovision

För att Eurovision song contest ska skötas så smidigt som möjligt krävs mycket jobb bakom kulisserna. Och de som har ansvaret för detta är tre gamla elever från Sturegymnasiet i Halmstad.

ANNONS
|

Delegationer från 42 länder har under veckan befunnit sig i Sverige för att kämpa om att vinna musiktävlingen i år. Stockholms stad har utsett personer som visar runt i stan; tipsar om restauranger, visar hur tunnelbanan fungerar och är till allmänt stöd för artisterna.

– Men när de anländer till arenan tar vi över ansvaret, berättar Carl-Philip Landin.

Han är backstage manager. Det innebär att han ska rodda över allt som händer bakom kulisserna. Logistik, transporter, trivsel, kontakt, tidsschema, information, att ha koll på vem som ska vara var, och när.

– Jag fick praktik på Melodifestivalen efter skolan. Jag kom in den vägen. Jag var produktionsassistent, skötte runner-bilen, fixade logerna. Jag lärde känna Christer (Björkman). Nu har jag jobbat med detta i sex år och det här blir mitt tredje Eurovision.

ANNONS

Tillsammans med Pierre Bredstenslien driver han företaget Curly Man Production, som jobbar med sådant här. Men uppdraget går inte att utföra på två personer, så de har handplockat folk – totalt nio personer.

– Bara trevliga människor, säger Carl-Philip och tittar glatt på de två som sitter bredvid honom.

Carl-Philip hörde nämligen av sig till två gamla kompisar från tiden på Sturegymnasiet i Halmstad, John Pahlm och Simon Hantoft. De jobbar nu som back stage assistants.

– Men Philip är chef, säger Simon.

– Han är den stora spindeln i nätet, fyller John i.

Hela gänget har delat upp delegationerna emellan sig, och följer därför vissa artister vart de än går. Bokstavligt talat.

– Vi måste eskortera dem. De får inte springa runt själva, berättar John.

– Det är viktigt för artisterna att de har några personer som de kan känna tillit till.

Att det behövs en organisation med sekundplanering har de märkt snabbt.

– Man ser hur stort det är. Alla delar ska klaffa. Jag har jobbat med festivaler tidigare, men detta… wow! säger Simon Hantoft.

– Det är fruktansvärt bra arrangerat jämför med andra länder. Artisterna är väldigt nöjda, säger John Pahlm.

– Man får vara lite bestämd ibland, säger Simon.

ANNONS

När man ska ta hand om människor från 42 länder märks det att de har olika synsätt på hur arbetet ska skötas, konstaterar Carl-Philip.

– Det blir påtagligt med olika kulturer. Hur viktigt det ibland är att peka med hela handen. Men det är ju mycket ”för ert bästa”. Då känner de sig trygga. Många av deras head of delegation är ju höga tv-toppar från deras länder. Det är då viktigt att de ska kunna lita på att en vilt främmande hen bestämmer.

Och hittills har det inte varit några problem.

– Det flyter på bra, berättar Simon, som har hand om artisterna från Grekland, San Marino, Sverige, Vitryssland, Slovenien och Georgien.

– Det var kul att få Sverige!

För två av killarna har Melodifestivalen mestadels varit något man tittade på under uppväxten, men inte så mycket mer.

– Jag har alltid tittat på det, men mer av showsynpunkt, kanske inte så mycket för musiken till en början, säger Carl-Philip.

– Jag såg kanske finalen med familjen, säger Simon Hantoft.

John Pahlm däremot har haft ett stort intresse länge.

– Jag är en big time nörd! Jag lever schlager, andas schlager, dör schlager. Det är en passion. Och man måste försvara den också. Man får ofta höra ”vad är det för jävla påhitt…?”. Men det är ett fint koncept. En del av världen samlas, väljer ut låtar att representera dem. Man hejar på sitt land, men kan inte rösta. Det är aldrig en jobbig stämning, som det kan bli i sport.

ANNONS

Större delen av tiden spenderar killarna i och omkring Globen, men de har såklart också hunnit känna av Eurovision på fler sätt.

– Stämningen helt fantastisk! säger Simon.

Framförallt märks det av bland fansen, som kan umgås med personal, journalister och artisterna på exempelvis nattklubben EuroClub.

– I Wien och Köpenhamn var det väldigt exkluderande. Nu kan tekniker dansa med fans och press. Här är det är en väldigt ärlig stämning. Det är lite som på Sture – alla passar in. Här kan jag fuldansa i fem timmar om jag vill. Hierarkin som vi pratade om tidigare – det finns inget sånt nu, berättar Carl-Philip.

När nu allt har fungerat så bra i år så är det väl lika bra att fortsätta 2017, skämtar John Pahlm:

– Nu när Frans vinner så kör vi likadant nästa år!

LITE OM: Carl-Philip Landin

Bästa fuldanslåt: "Golden Boy", Israels bidrag 2015.

LITE OM: Simon Hantoft

Bästa fuldanslåt: "Opa Opa", med Antique.

LITE OM: John Pahlm

Bästa fuldanslåt: Så många! "Ooh aah...just a little bit" med Gina G, och balkanlåtar, som "Love me back", Turkiet 2012.
ANNONS