Det är ett 60-tal verk som ställs ut, och de visar att Olle Ängkvist (1922–2006) behärskade flera stilar.
– Det går inte att placera honom i en speciell genre men det finns en röd tråd i hans konst. Det är bland annat former som återkommer i collage på slutet, säger Bengt Frihd, före detta gallerist från Varberg och mångårig vän till Olle Ängkvist.
Det var Bengt och konstnärens son Per som, efter Olle Ängkvists död, började plocka reda på bilder i ateljén i Ugglarp.
– Vi hjälpte till att registrera verken och den här utställningen kan ses som ett resultat av det projektet, säger Anneli Adamsson vid Hallands konstmuseum.
Det visade sig nämligen att många av bilderna i Ugglarp var guldkorn och museet köpte – med medel från Svea Larsons donationsfond – in ett 70-tal verk.
– På utställningen visar vi en del av dem och sådana som finns i våra samlingar sedan tidigare. Vi har dessutom lånat några verk som fortfarande finns i Olle Ängkvists familjs ägo, säger Anneli Adamsson.
När hon pratar om konstnären handlar det mycket om att experimentera, och omsorgen om hantverket.
– Han ville att processen bakom verket, hur det hade tillkommit, skulle synas.
Några av Olle Ängkvists mest uppmärksammade bilder är de optiska – ”optiska suggestioner” som de också kallades – från 80- och 90-talet.
I en av museisalarna finns de stora bilderna med mönster så sinnrika att de lurar ögat.
– Hjärnan kan tro att en bild rör sig, så att man blir alldeles yr. Det uppstår nästan en 3D-effekt, säger Anneli Adamsson och tillägger:
– Några av de här bilderna orsakade protester när Olle Ängkvist hade en utställning på museet 1995.
I ett annat rum visas stora collageartade tavlor som konstnären gjorde i Guinea-Bissau, där hans fru Ulla jobbade för Sida i början av 1980-talet. Andra bilder är skisser till teaterscenografier, bland annat till ”Kollontaj” på Dramaten 1979.
”Pjäsen skrevs av Agneta Pleijel och hon är en av skribenterna i antologin ”Av och om Olle Ängkvist” som Hallands konstmuseum ger ut till utställningen. Andra medverkande är bland and-ra Öyvind Fahlström, Olle Granath och konstnären själv – som berättar minnen under rubriken ”Gubbsnack”.
Olle Ängkvist hade många strängar på sin lyra och på museet presenteras även de två barnböckerna om Skrytmorfar.
– Pappa berättade ofta rövarhistorier för mig och mina kompisar. Jag skämdes men de andra killarna tyckte att det var jättepännande, säger Per Ängkvist.
Olle Ängkvist (1922–2006) bodde länge i Stockholm. Han och hustrun Ulla köpte ett sommarhus i Ugglarp i början av 1950-talet och flyttade dit permanent i början av 1990-talet. Han hade flera utställningar i Halland.
”Retrospektiv” invigs i morgon av Eva Nyhammar, Region Hallands kulturchef. Vid vernissagen medverkar förre galleristen Bengt Frihd från Varberg, som berättar minnen om Olle Ängkvist, och cellisten Patrik Harrysson.
”Skrytmorfar – en tokig berättelse för alla åldrar” kommer även att framföras av skådespelaren Mikael Classon vid gatuteaterfestivalen i Halmstad 1–4 augusti.
På festivalen ska även gatuteaterchefen Ulf Andersson prata utifrån Olle Ängkvists teckningar från ”Herr U:s vandring, en komedi”.
”Retrospektiv” pågår till och med 4 november.