Geometrisk sinnlighet

ANNONS
|

Konstens uppgift är att förädla och förfina, ”att skapa skönhet och harmoni”. Denna reflektion om konstens mening hade Nils Kölare (1930-2007). Det kan tyckas motsägelsefullt, men Nils Kölare var verksam i den konstruktiva, geometriska traditionen.

Galleri Birgersson presenterar nu målningar och grafik av denne svenske modernist som inte tvekade att ta avstamp i en klassicerande tradition.

I Nils Kölares målningar råder främst en påtaglig ordning. Ofta arbetade han i långa serier där geometrin knappast tycks lämna någon version oprövad. Omsorgsfullt låter konstnären små förändringar och förskjutningar påverka bildens förutsättningar, alltid utförda med största omsorg och utsökt precision.

ANNONS

Musiken var viktig i Nils Kölares värld och skapande, gärna klassisk och Johan Sebastian Bach hade sin speciella ställning. Även tillbakablickar inom konsthistorien inspirerade, och 1500-tals arkitekten Andrea Palladio hade med sitt arbete i symmetri och harmoni sin givna plats.

I katalogen till konstnärens retrospektiva utställning på Waldemarsudde år 1998, skriver Nils Kölare om ett fiktiv möte mellan honom själv och Palladio, de festar en kväll tillsammans med Franciscus, Giotto, Bach och Barnet Newman, ett möte över sekler. Ett litet P.S. till texten lyder ”Vissa människor har heliga platser och heliga rum –  andra inte”. Sammanhanget låter oss ana något av konstnärens humansitiska idévärld.

På Galleri Birgersons utställning finns ett flertal målningar ur serien ”Svenskt landskap”. Bakom stiliserade stammar, vertikaler kolonner, låter sig naturen göra sig påmind i sina färger och mjuka former. Det som vid en första blick kan te sig stramt och teoretiskt, flirtar behärskat med ett mer romantiskt synsätt. Bilderna bjuder inte i första hand in betraktaren men de ruvar på övertygande på sin skatt, sitt inneboende spänningsfält, alltid i harmoni och balans.

En målning ur ”Hammershöjsviten” fångar den lätt ödesmättade känsla som utblickar genom tomma rum i vackra proportioner kan ge.

Jag fastnar för ytterligare några tankar av Nils Kölare inför den retrospektiva presentationen på Waldemarsudde: ”Ett etiskt liv är det där vi kan identifiera oss med andra och med större mål än de som gäller våra enskilda livsplaner”. Påståendet tycks rimligt att applicera även på Nils Kölares konstruktiva, sinnliga bildvärld.

ANNONS
ANNONS