Designmuseet visar upp romskt hantverk

En utställning i Falkenberg vill förändra vår syn på romer. – En början är att göra deras hantverk coolt i hipsterkretsar, säger Tor Palm.

ANNONS
|

Initiativet till projektet ”Glimpt of Romania” togs av det rumänska nätverket Mesteshukar Butiq, som har specialiserat sig på att omtolka traditionellt romskt hantverk. Designstudion Glimpt anlitades och Tor Palm och Mattias Rask tog rollen som nomader i Transylvanien.

–Vi vill inte sitta på ett kontor och designa föremål åt något stort företag, säger hallänningen Tor.

Istället för att som tidigare stanna i flera månader på en plats sökte duon denna gång runt upp lokala hantverkare att samarbeta med.

–Vi ville kartlägga en romsk tradition som håller på att försvinna, och i Rumänien gav ett sådant internationellt intresse uppmärksamhet till hantverkare som har det väldigt svårt ekonomiskt. I början använde vi tolkar, men sedan kunde vi kommunicera genom kroppsspråket, fortsätter Tor när vi tar ett varv på Falkenberg museum.

ANNONS

När curatorn där, Helena Hertov, påpekar hur matade vi svenskar bli med den stereotypa bilden av romer som tiggare säger Tor att han ser ”Glimpt of Romania” som sitt viktigaste och mest politiskt laddade projekt hittills.

–Vi måste få en annan syn på romer och samtidigt visa att ett handgjort föremål med en unik historia är finare än något massproducerat.

Den skickligaste hantverkaren som Glimpt mötte var kopparslagaren Victor Clopotor, i staden Brateiu. I utställningen ingår pallar och ett bord, som har krävt många exakta hammarslag att forma.

–Mitt hantverk har ett gott anseende, men jag tror inte att det kommer att överleva. Skatterna är för höga, sa Victor i en intervju.

Han får medhåll av Maria Bucsa, som började fläta korgar av hassel redan som 13-åring, i Budacu de Sus. Hennes hantverk har lägre status och hon har inte råd att gå i pension trots att hon är 67 år. Samarbetet med Mesteshukar Butiq ger henne en liten, regelbunden inkomst och hon uppskattar kontakten med Glimpt.

–Jag väntar på att de ska komma tillbaka och göra nya korgar med mig, har Maria sagt.

Hennes korgar sitter ihop med Glimpts designade metallkrokar och kan användas till allt från frukt till vantar och mössor.

ANNONS

På ett liknande sätt fick Zoltan Bojodi i Viisoara hjälp att utveckla en tvättkorg i träslaget pil.

–Det tog lång tid för oss att få fram den. Vi testade många olika saker med både Zoltan och Maria, exempelvis stora fåtöljer, berättar Tor Palm, som bor i Sjönevad.

I utställningen ingår även exempel på Glimpts tre tidigare projekt i Vietnam, Peru och Sydafrika – där nydesignade lampor med traditionellt mönster bland annat har sålts till ett hotell i Saint-Tropez.

–Tidigare har vi kunnat göra mer exklusiva föremål, men i Rumänien handlade det mer för hantverkarna att överleva. Därför blev det mer vardagliga saker som kan säljas till vem som helst och som gör att romerna får sina pengar snabbare.

Duon Glimpt (Tor Palm i Sjönevad och Mattias Rask i Göteborg) har samarbetat med tre romska hantverkare i Rumänien, där ny design har resulterat i unika föremål eller nya användningsområden.

”Glimpt of Romania” avslutas den 15 maj, precis som museets andra utställning ”Den omänskliga faktorn” – som visar industrirobotar som har programmerats att inte upprepa sig, utan i stället tillverka unika föremål.

ANNONS