Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Angelica Ahlefeldt-Laurvig, dotter till Elsa Grave, har samlat ihop sin mammas pjäser i en bok, där hon har skrivit förord. Dessutom är hon med i uppsättningen av pjäsen ”Isskåpet”.
Angelica Ahlefeldt-Laurvig, dotter till Elsa Grave, har samlat ihop sin mammas pjäser i en bok, där hon har skrivit förord. Dessutom är hon med i uppsättningen av pjäsen ”Isskåpet”.

Angelica har skrivit om mammas pjäser

Hon har skrivit om sin mammas pjäser och repeterar just nu en av dem. Angelica Ahlefeldt-Laurvig står bakom urvalet och förordet till en bok med Elsa Graves dramatik.

100-årsminnet av Elsa Graves ­födelse (hon föddes 17 januari 1918) har uppmärksammats på flera sätt den senaste tiden, bland annat ­genom flera nya böcker.

HP skrev på torsdagen om antologin ”Fjorton röster om Elsa Grave”, men det har även släppts tre andra böcker med författarens dikter respektive prosa och pjäser.

Förordet till det sistnämnda verket är skrivet av Elsa Graves dotter, Angelica Ahlefeldt-Laurvig som även har valt ut pjäser till boken. Hon skrev en gång en trebetygsuppsats om Elsa Graves dramatik. Hon har dessutom jobbat en period som skådespelare och teaterpedagog.

– Jag hade tillgång till alla Elsas pjäser, även de som inte var tryckta tidigare. Nu har jag skrivit in dem i den nya boken, säger Angelica när jag ringer upp henne i Frösakull, där hon bor.

Vad är speciellt med Elsa Graves dramatik?

– Det lyriska språket och den svarta humorn. Hon var väldigt rolig, men många som läser henne missar den knorren.

Det pratas mycket om hur aktuell författaren är än i dag, och i ett av SVT:s kulturprogram har det diskuterats hur ”punkig” hon var – och hon verkar i alla fall ha gått hem i sådana kretsar. Jag minns från 1980-talet hur hon läste på festivaler i Göteborg där de övriga artisterna, bland annat Freddie Wadling, var 20–30 år yngre och svartklädda. Konferencieren uttalade hennes ­efternamn på engelska: Elsa Gräjv.

– Jag kommer ihåg hur förtjust hon var över att få att vara med i de sammanhangen, och jag har för mig att ett punkband tonsatte en av hennes dikter. Men jag minns inte vilken eller vad bandet hette, säger Angelica.

Varför fungerade hennes poesi så bra i de kretsarna?

– Jag kan bara spekulera. Det kan vara hennes diktsamling ”Slutförbannelser” från 1977, som utspelas efter ett atomkrig. Där fanns ett delvis nytt språk som kanske nådde ut till en ny generation. Men det kan också ha berott på att hon var så bra på att läsa sina dikter på scenen.

Just nu är hon i alla fall synnerligen aktuell. Vad tycker du om alla minnesevenemang i Halmstad?

– Hon var min mamma och det har varit underbart att se och höra alla hyllningar. Själv har jag valt att stå lite utanför men jag tycker att Gravesällskapet och Region Halland har satt ihop ett spännande och ambitiöst program.

Du är dock väldigt inblandad på ett plan. Du spelar Moder Vavva i pjäsen ”Isskåpet”, som sätts upp på Kulturhuset 1–4 februari.

– Ja, det är spännande att repetera intensivt under en kort period, och regissören Margareta Ek har rätt ­attityd. Hon är inte så vördnadsfull mot texten, och har samma groteska blick som Elsa.

MEST LÄST