Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Många elever har problem med att läsa

25 procent av pojkarna i Halmstad lämnar årskurs 9 utan att med bra flyt och förståelse kunna läsa en artikel i en vanlig dagstidning. Men nya tydliga rutiner och en kommungemensam handlingsplan ska nu hjälpa Halmstad­skolorna att förebygga de här problemen.

Svenska elever halkar allt längre efter många andra länder vad gäller läs- skriv och språklig förmåga.

Överlag ökar andelen svaga svenska läsare och andelen starka läsare minskar i samma takt.

I Halmstads kommun har skolorna de senaste åren blivit säkrare på att kartlägga och analysera elevers behov utifrån språk, läs- och skrivförmåga. Mycket fokus läggs på rutiner kring kartläggning, men de konkreta åtgärderna uteblir i många fall och problemen kvarstår för den enskilde.

För ett år sedan initierade barn- och ungdomsförvaltningen därför en satsning där logoped Johanna Kristensson och specialpedagog Erica Eklöf fick i uppdrag att ta fram en kommungemensam handlingsplan med rutiner för hur skolorna ska arbeta med läsning och skrivning både förebyggande och som åtgärder i de fall där elever har svårigheter.

Åtta skolor har varit pilotskolor.

– Kartläggning är viktigt, men vi måste ha bättre rutiner för uppföljning och analys. Det måste finnas en likvärdighet i hur vi jobbar kring elever i behov av särskilt stöd. I dag kan det skilja mycket mellan skolor, eller till och med mellan klassrum, beroende på hur organisationen ser ut, säger Erica Eklöf.

Det finns många starka och uppmärksamma pedagoger i kommunens skolor, men det behövs en ännu större medvetenhet kring språkinlärning. Helst redan i förskolan, eftersom tidiga insatser förebygger problem senare, enligt Johanna Kristensson.

– Mycket resurser läggs i nian när eleven inte klarar målen och man måste rädda upp på slutet. Bättre då att jobba förebyggande redan i förskolan så att man kan bygga upp en självkänsla, en glädje för att lära sig saker som leder till att eleven känner sig delaktig i samhället. Jag tror att alla skolor utifrån de bästa intentioner trott att man gjort det bästa för barnen med inlärningsproblem, men eftersom så många ändå har kvar sina svårigheter långt upp i årskurs nio så måste man tänka om, säger hon.

Hon och Erica Eklöf har på varsin halvtidstjänst dels tagit fram de nya rutinerna för arbetet med elevernas språk- läs och skrivutveckling, dels varit ute i pilotskolorna som stöd med råd och tips på nya sätt att arbeta med inlärning.

– Rutinerna riktar sig till alla elever. Även dem som är starka läsare och därför behöver mer stimulans och utmaning för att inte tappa intresset. Allting handlar om elevernas självkänsla. Att de måste få lyckas och känna att de har koll utifrån sin egen förmåga, säger Erica Eklöf.

Rutinerna är visserligen kommunövergripande, men varje skola ska också ha sin egen plan som utgår från just den skolans förutsättningar, elever, kultur och s­ociala förhållanden.

Både Johanna och Erika understryker att den nya modellen måste få ta tid.

– Bästa effekten för eleverna blir det om lärarna jobbar gemensamt med de här frågorna. Då underlättas det övriga arbetet och man får bättre koll på elevernas utveckling. Men om någon trott att de bara ska få en checklista att kryssa av så blir de besvikna. Det här kräver ett nytt sätt att tänka och även en viss självrannsakan kring hur man jobbar och hur det kan göras bättre.

MEST LÄST