Halmstads transportchef Michael Elofsson har varit med på hela resan. När man började undersöka om kommunens interna distribution skulle kunna bli effektivare sade bland andra skolköken att det var ”omöjligt”. Färre leveranser än då skulle exempelvis leda till att mjölken blev för gammal innan det kom någon ny.
Men det var uppenbart att något behövde göras.
– Skräckexemplet i vår förstudie visade en person som tog emot elva varutransporter på tre och en halv timme, berättar han.
Sedan starten 2008 har utvecklingen rusat iväg i en sådan fart att kommuner runt om i landet står på kö för att få komma hit och ta del av undret. Effekten av den senaste upphandlingen, där kommunen bytte entreprenör, gjorde till och med Michael Elofsson överraskad.
– Det är bara ett år sedan han trodde att det inte skulle gå att nå mer än 51 procents samordning, säger servicenämndens ordförande Svein Henriksen och ler gott åt hur glädjande det kan vara att även en mycket insatt person kan ha riktigt fel.
– Vi är uppe i 85 procents samordning nu, konstaterar Michael Elofsson och ger en enkel förklaring till hur stort det är:
– Innan vi började samordna varutransporterna inom kommunen betraktades varje enskild beställning som en order.
I praktiken innebar det att varje enskild order skulle kunna ha blivit utkörd, helt isolerad ifrån tanken att den som körde varor till ett ställe skulle fundera på om det fanns fler saker som skulle dit. Eller om någon på vägen dit var i behov av en leverans.
Den dinosaurien är död nu. Nytänkandet innebär en besparing på drygt 35 000 transporter per år. Siffran svindlar.
I den framtid som redan utspelar sig på Halmstads vägar varje dag ska rutterna vara optimerade utifrån mottagarens möjligheter att ta emot varorna. Rutterna uppdateras utifrån förutsättningarna som gäller varje dag och ska ta hänsyn till de ”tidsfönster” som verksamheten har.
– Vi har inte räknat på det ännu, men det är lätt att inse att en väldig massa personer hinner göra annat numera än att passa olika leveranser, beskriver Michael Elofsson.
Det är han som konstaterar att Halmstad är bäst i landet på att samordna sina varutransporter. Borlänge var bland de första, men Halmstads engagemang har tagit utvecklingen ett stort steg längre.
– Jag tvekar inte att sticka ut hakan i den frågan. Sedan den nya upphandlingen har vi skaffat oss instrument för att börja mäta bränsleåtgång för varje enskild rutt. På sikt kan vi ställa krav på den miljömässiga påverkan.
Svein Henriksen är inte sen att fylla i att han gärna ser att transporterna i framtiden ska ske med fordon som körs på biogas. Lastbilarna i åkeriet som vann den senaste upphandlingen, Halmstad Delivery AB, har den bästa miljöklassningen som går att uppnå för tillfället. Om några år kommer inte ens det att räcka.
Samordningen för dessutom med sig ännu en fördel: dagens upphandlingar gör det lättare för små, lokala aktörer att lämna anbud om att få leverera till kommunen.
– Jag brukar ta en lokal potatisbonde som exempel. Förr kunde han ha svårt att lämna anbud eftersom han hade svårt att leverera till alla våra olika verksamheter. Nu har han en punkt som han ska leverera till, den samordnade distributionen tar hand om resten, förklarar Michael Elofsson, som ser en stor fördel i att vara så öppen som möjligt med framgångarna i det här arbetet.
När andra inspireras och gör samma sak föder det utveckling – som studsar tillbaka och medverkar till att Halmstad kan fortsätta att utveckla samordningen.
– Den vanligaste frågan är: ”vad kostar det?” Transporterna kostar fem, sex miljoner årligen, men vinsten är omedelbar. Vi sparar miljoner på lägre varupriser och att personal kan göra det de ska och inte vänta på att lastbilen ska komma.