Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/11
ANNONS ▼

En korvfabrik som ångade på

Runt förra sekelskiftet startade en rörelse som fick en god framtid – i dubbel bemärkelse. Det här är historien om Halmstads Ångkorffabrik, som hängde med ända fram till 1970-talet.

Halmstads Ångkorvsfabrik tillverkade och sålde korvprodukter i mindre skala redan runt sekelskiftet 1800-1900, men 1903 började den verkliga expansionen. Då flyttade man till en fastighet på Brogatan 52, men redan några år efter flytten var omsättningen så stor att utrymmet och maskinerna blivit otillräckliga.

Ägaren Fredrik Johansson lät därför byggmästare Carl Kjellman uppföra en gårdsbyggnad med fabrikslokaler och bostadslägenhet på tomten, som hette stadsäga 65, det vill säga Brogatan 41 (tomten hade Fredrik Johansson köpt tidigare).

I januari 1907 stod huset färdigt med inredning och allt. Fabriken byggdes senare till med flyglar mot gatan. Framför gårdshuset byggdes senare en fastighet med affärer och bostäder, och i denna fastighet låg längre fram Ångkorvens affär.

Samma år som den nya fabriksdelen togs i bruk kom första världskriget med försörjningsproblem och ransoneringar, men trots dessa svårigheter kunde Ångkorven arbeta vidare och även öppna en ny butik på Storgatan 15.

Man hade även en affär i hörnet Syskonhamnsgatan-Stationsgatan samt en vagn på Stora torg – och senare också en avdelning i Saluhallen.

Efter Ångkorvens blygsamma start i början av 1900-talet utvecklades fabriken till en av södra Sveriges finaste charkuterifabriker. Årsomsättningen 1913 var 230 000 kronor, en imponerande summa med den tidens penningvärde (i dag motsvarar det cirka 8 370 000).

I början av 1960-talet övertog Gustaf och Åke Bengtsson – alltså Korv-Gustaf och hans bror – fabriken och affären vid Brogatan. Namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF) och verksamheten fortsatte på samma sätt som tidigare fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.

Fotnot. Troligtvis kommer företagets namn av att man ångkokade korven, även om man också drev de första tillverkningsmaskinerna med hjälp av ångmaskin. Redan 1903 övergick man dock till eldrivna maskiner.

Samtliga bilder i reportaget kommer från Bildstationen vid Hallands konstmuseum. Reklambladet tillhör Bo-Göran Gustafsson.

 

MEST LÄST