1918 firades helgerna med en strimma av hopp

Vi ska återvända till ödesåret 1918 och se hur jul- och nyårshelgerna ”firades” i Halmstad. Fira är egentligen inte det rätta ordet under detta mörka år som fick sin prägel av det första världskrigets massdödande, spanska sjukans härjningar med många dödsfall i Halmstad, livsmedelsbrist och dyrtider.

ANNONS
|

Signaturen Adam Lux fångade i Hallandsposten den stämning som låg i tiden med de inledande stroferna i sin nyårsdikt:

Medan över land och vatten

ljuda midnattstimmens slag

stapplar bort i vinternatten

grånad gubbe, tärd och svag.

Fader Tid den gamles kista

packat själv med säker hand

och smått rädd att den ska brista

surrat allt med starka band.

Många stygga saker rymmer

kistan, gubbens reskamrat.

Örlog, pest och brödbekymmer

ANNONS

tredräkt, split och bittert hat.

Fred som uti sista stunden

också ned i kistan kom.

Var med hat och harm förbunden

och får kanske göras om.

Julskyltning var vid den här tiden något som enskilda affärsidkare kunde ha, men inte något samordnat evenemang. Just 1918 uteblev den i Halmstad. Det rådde brist på både pengar och varor. Hur besvärlig livsmedels- situationen var illustreras av hur myndigheterna bemötte klagomål på det fläsk som såldes till jul i affärerna. Man menade att det var naturligt att det smakade sämre än nyslaktat fläsk eftersom det var mer än ett halvår gammalt. Fläsket hade sparats så länge för att möta den förväntade efterfrågan till julhelgen.

Julens stora händelse ordnade däremot Hallandsposten som lät såga ner en gran från Galgberget och sätta upp den på Stora torg. På så sätt fick Halmstad det här året sitt första officiella julträd. I tidningen beskrevs hur skogvaktare Persson hade valt en ovanligt pampig gran. Dagen före julaftonen sågades den ner och transporterades till Stora torg med hjälp av hästar från Patrikshills gård. På julaftonens förmiddag monterades lampor i granen. Hundratals hjälpsamma händer och armar hjälpte sedan till att resa den knappt 20 meter höga granen som tändes då skymningen senare föll. Stora torg hade aldrig varit vackrare, tyckte många.

ANNONS

Julaftonen började annars i samma trista stämning som själva året 1918 representerade. Vädret var grått och dimmigt. Trottoarerna var fulla med snösörja. Fram emot kvällen klarnade emellertid luften och temperaturen sjönk under noll. Kyrkorna fylldes med förväntansfulla besökare som kom för att höra julevangeliets budskap om barnet genom vilket världen skulle försonas med sina synder och människorna få evigt liv. Det ingav säkert hopp efter ett år som hade inneburit så mycket ondska och död.

Hos många fanns ett stort engagemang för dem som hade det svårt. Speciella jularrangemang ordnades på till exempel lasarettet, sjuk- och försörjningshemmet och barnhemmet. Det kunde handla om mat, julklappar eller skön körsång. Några dignande julbord var det däremot inte tal om det här året.

Under mellandagarna kom klagomål på julgranen på Stora torg för att den inte lyste lika fint varje kväll. Hallandsposten förklarade detta med att det rådde elransonering och den offentliga belysningen var fullt påslagen bara på helgdagsaftnar och helgdagar. Övriga dagar rådde ”halv” belysning.

På nyårsafton firade Halmstadborna på olika sätt. På Folkteatern visades en nyårsrevy som av en journalist beskrevs som ”lagom elak, med vassa kupletter och en balett som gick an”. På Hotell Mårtensson och Folkets Hus ordnades nyårsvaka med dans. Det senare var inget man talade högt om då dansförbud fortfarande gällde på grund av spanska sjukan. Först den 4 januari upphävdes dansförbudet av provinsialläkaren B. Aurelius som kritiserades, inte minst av stadens näringsidkare, för att han varit så långsam med detta beslut. Själv menade han att stadens invånare borde vara glada över hans försiktiga hållning i en tid då enstaka nya influensafall fortfarande inträffade. Som en säkerhetsåtgärd krävdes i lokaler med dans tills vidare en luftvolym på minst fyra kubikmeter per person.

ANNONS

Systembolaget hade för övrigt stängt från den 30 december till den 7 januari på grund av försenade leveranser av nya motböcker och brännvin.

Välfyllda nyårsvakor med predikan, bön och psalmsång ordnades i stadens olika kyrkor. Biograferna var fullsatta. Trots allt firande blev nyårshelgen mycket lugn för polisen, som inte behövde ingripa mot några ”fyllerister eller bråkstakar”. Systembolaget hade för övrigt stängt från den 30 december till den 7 januari på grund av försenade leveranser av nya motböcker och brännvin.

Nyårsdagen blev en vacker vinterdag då Halmstadborna sökte sig ut i staden. Många var uppklädda och vissa herrars cylinderhattar blänkte ståtligt i vintersolen. Gårdagens feststämning höll i sig. I Norre Katt var det hög stämning då barnfamiljerna samlades i stora skaror i det fina vädret. Barnen roade sig med att i vådlig hastighet åka kälke i den isiga backen från Norre Port ned mot parken.

Hallandspostens uppskattade gran fick stå kvar några dagar extra över trettonhelgen innan den lades ner på marken och såldes, troligen för att bli eldningsved. Jul- och nyårsfirandet 1918 var därmed till ända. Halmstadborna lämnade ett besvärligt och sorgligt år bakom sig. Hos de mer optimistiska spirade en förväntan om ett bättre 1919. Fred, hälsa och tillräckligt med mat sammanfattade de viktigaste förhoppningarna.

Fotnot: Bilderna i reportaget (förutom julkortet) kommer från Hallands konstmuseum och är tagna av Otto Nilsson.

ANNONS

Läs fler reportage i serien Vår historiska stad:

Ett sällsamt drama i turbulenta vatten

Från fattigdom till ett liv med Nadeschda

ANNONS