Mängder av bilder. Carl Toothman har länge haft som mål att få foto accepterat som konstform, något han tycker blivit betydligt lättare med åren. I hemmet finns mängder av bilder som fångats av hans lins.
Mängder av bilder. Carl Toothman har länge haft som mål att få foto accepterat som konstform, något han tycker blivit betydligt lättare med åren. I hemmet finns mängder av bilder som fångats av hans lins.

Toothman – en allkonstnär

Carl Toothman är först och främst fotograf, men också något av en allkonstnär. Under sina 70 levnadsår har resan gått från uppväxten i Panama via Kalifornien till Halmstad och Andersberg. HP grattar Carl Toothman, som fyller 70 år den 19 juli.

ANNONS
|

Väggarna hos Carl Toothman är tapetserade med bilder. Mängder av människor, i olika miljöer och från olika tider, porträtteras och blickar ut i lägenheten. På en bild kammar en flicka håret på en kvinna. Flickan är Carl Toothmans halvsyster och kvinnan hans styvmamma. Bilden togs till mors dag 1964, och blev början på en lång karriär för Carl Toothman.

– Jag minns första gången jag såg in i en kamera. För mig innebar det att jag kunde följa världen genom den här lilla lådan, och med en knapptryckning fånga vad jag såg. Det var jag själv som kunde bestämma vad som skulle fångas, och det kändes fantastiskt.

ANNONS

Carl Toothman var fast. Fotandet av familjemedlemmarna övergick så småningom till en fotoutbildning vid Santa Monica City College och senare en tillvaro som framgångsrik fotograf. Runt om i Kalifornien, dit han flyttade efter uppväxten i Panama, ställde han ut sina bilder och blev prisad flera gånger om, bland annat för bilden av mamman och systern. Han har ställt ut i San Fransisco, San Diego, Los Angeles och på UCLA, alltid med motivationen att få foto accepterat som konstform.

I mitten av 1970-talet lämnade han Kalifornien för att söka lyckan i Europa, och hamnade till slut i Halmstad. Här bodde han bland annat en tid hos numera avlidna Halmstadförfattarinnan Elsa Grave innan han slog sig till ro på Andersberg.

Den som besöker Carl Toothmans hem kan inte ta miste på hans kreativitet. Vid sidan om fotograferandet skriver han också dikter, skapar i keramik och tecknar. Överallt finns lösningar som skvallrar om hans strävan efter funktionalitet och estetik. En hink har blivit en lampskärm, på väggen hänger en egenhändigt uträknad tabell över exponeringstider, och i fönstret hänger mängder av mobiler gjorda av paljetter och fiskelinor. Själv härleder han det tillbaka till sin pappa, som när Carl var åtta år, byggde ett nytt hus åt familjen. Efter att ha jobbat med att bygga kanalen i Panama, tvingades han sluta och därmed ta med sig familjen och flytta. För att bygga ett nytt hus använde pappan vad helst han kom över. Han tog använda plankor som kastats, rätade upp rostiga spikar och använde igen. Plåtbitar blev tak och det mesta kunde användas igen.

ANNONS

– Vi bodde tolv år i det huset, sex personer. Det var där min pappa väckte mitt intresse för återvinning, konstaterar Carl Toothman.

Det är nu många år sedan han lämnade uppväxthemmet och familjen i Panama, men förmågan att återvinna och skapa finns alltså kvar. Och det är en fascination över att förstå omvärlden som driver honom. Carl Toothman avslutar med sitt livs devis och citerar biologen William Beebe: ”The isness of things is well worth studying, but it is their whyness that makes the life worth living”.

Familj: Fästmön Britt-Marie Larsson, sonen Mario, 32 år och barnbarnet Moa, 7 år.

Bor: Nionde våningen på Andersbergsringen, ”Här är mitt paradis”.

Intressen: Parapsykologi, djur, natur och musik: ”Jag lyssnar på det mesta, men framför allt klassiskt, det kan man tänka till”.

ANNONS