Biografin
Dan Broström föddes 1870. Fadern var redaren Axel Broström och när han dog 1905 fick sonen ta över familjekoncernen, som hade stor betydelse för den svenska sjöfarten. Bland annat startade man Svenska Ostasiatiska Kompaniet och Svenska Amerika Linien.
Dan Broström var även politiskt aktiv inom Liberala samlingspartiet, både i hemstaden Göteborg och på riksplanet. 1914-1917 var han sjöminister och chef för Sjöförsvarsdepartementet.
Tillsammans med hustrun Ann-Ida hade han fyra barn: sonen Dan-Axel samt döttrarna Kerstin, Brita och Margaretha.
Olyckan
Det var den 24 juli 1925. Dan och Ann-Ida var på väg från Malmö till hemmet i Särö utanför Göteborg. De hade sin chaufför med sig, men Dan hade tagit över ratten eftersom han tyckte att det gick för långsamt. Mitt inne i samhället, på det som i dag är en kort villagata men som 1925 beskrevs som ”den stora landsvägen Malmö-Göteborg”, fick bilen sladd efter att ha kört igenom en skarp högerkurva som övergick i en vänsterkurva. Dan tappade kontrollen över fordonet, som voltade i sidled och landade upp och ner.
Dan Broström klämdes under bilen och omkom omedelbart. Mirakulöst nog överlevde Ann-Ida med lättare blessyrer och chauffören klarade sig helt oskadd, eftersom han hann kasta sig ur det öppna fordonet, en Ford Lincoln, precis innan det voltade.
Chocken
Dan Broströms död chockade Sverige och det skrevs om olyckan i de stora tidningarna – och givetvis även i Hallandsposten (se artikel intill). Det blev sonen Dan-Axel – som bara var tio år när han förlorade sin far –som sedermera tog över. 1942 blev han vd för Svenska Ostasiatiska Kompaniet, och 1949 utsågs han till koncernchef.
Dan-Axel gifte sig tre gånger och skvallerpressen skrev otaliga artiklar där han beskrevs som en playboy som levde i sus och dus. De mer seriösa artiklarna om Broströms handlade dock om shipping och affärer – under stora delar av 1900-talet sysselsatte koncernen tusentals människor inom sjöfart, varvsindustri, med mera.
Men på 1970-talet slog varvskrisen till och då började den successiva avveckling av Broströmskoncernen, som slutade i 2008 när danska Maersk tog över det lilla som då fanns kvar.
Redan 1969 hade Dan-Axel fått avgå som koncernchef, och 1976 avled han av en hjärtattack under en vistelse i Acapulco, Mexiko.
Gåtan
De efterlevande har alltid vetat att Dan Broström omkom i Trönninge, men inte var. Och eftersom Bengt Olander, företagare från Simlångsdalen, är god vän med bröderna Dan och Jacob (alltså Dan-Axels söner och Dans barnbarn), bestämde han sig för att försöka räta ut frågetecknen. Med hjälp av Hallandspostens historiska arkiv, hembygdsföreningen på orten samt en 92-årig minnesgod Trönningebo, Åke Lindvall (som dessvärre gick bort i somras), lyckades han lokalisera den exakta olycksplatsen på det som i dag heter Västra vägen.
En solig höstdag åkte Bengt dit tillsammans med Dan, Jacob och Jacobs son Alexander, och bjöd även in HP till den informella ceremonin.
Tillbaka i Trönninge
Det är en fredagseftermiddag i september, och i Trönninge är det lugnt och stilla. Strax efter utsatt tid kommer den lilla kolonnen med bilar och snart är alla där: de tre herrarna från familjen Broström samt Bengt Olander och hans hustru Dorrit von Renteln Olander.
Bengt börjar livfullt berätta om hur det hela måste ha gått till. Han pekar på kurvan där däcken gled ner i diket, stegar den korta sträckan där Dan Broström måste ha försökt styra upp bilen och visar var chauffören hoppade ur, ”uppskattningsvis i en hastighet av 20 kilometer i timmen”. Förloppet avslutas vid det stora päronträdet, där bilen voltade.
Dan, Jacob och Alexander följer Bengt och ser sig allvarsamt omkring. Jacob säger att ”i alla år har jag undrat var det egentligen hände, så det här är en stark stund.”
I en trädgård strax intill är det en man som klipper gräset och efter en stund stänger han av och utbrister: ”Ursäkta, men nu måste jag få fråga: vad är det ni tittar på?”
Dan Broström förklarar som det är, att hans farfar omkom här sommaren 1925. Och det känner grannen, som heter Christer Haag, mycket väl till. Han kommer ut ur sin trädgård, går några meter och pekar på marken. ”Exakt där säger de att han låg”.
Dan går sedan bort till bilen och hämtar ett blomsterarrangemang i form av ett ankare. ”Får vi sätta det mot häcken vid päronträdet?”, frågar han Christer Haag, som inte har något att invända.
Snart står kransen där och innan de börjar fotografera står de tysta en stund, Dan, Jacob och Alexander. I bakgrunden står Bengt och Dorrit, som berättar att de hoppas att det på sikt kan blir en mer officiell minnessten på platsen. ”Men det får bli nästa steg, det här första besöket var kanske den viktigaste”, viskar Dorrit.
Eftermälet
Av naturliga skäl är det ingen av Dan Broströms släktingar som minns sin anfader, men de har hört mycket om honom. Barnbarnsbarnet Alexander konstaterar att ”först i vuxen ålder har jag förstått hur mycket han betydde för Sverige – och Göteborg. Han satt i 100 styrelser och har varit inblandad i tillkomsten av många kända byggnader, exempelvis Sjöfartsmuseet. Det känns lite märkligt att det var här hans liv slutade…”.
Jacob berättar att hans farmor Ann-Ida, som överlevde sin man med 40 år och hade en framträdande plats i familjen, hade ett antal klippböcker, där alla artiklar om maken var nogsamt inklistrade och där vissa saker var markerade med röd penna. Hon brukade ofta titta i albumen och visade dem gärna för barn och barnbarn – men hon pratade aldrig om själva olyckan. ”Jag vet inte varför, men så var det”.
Brodern Dan bor i Singapore sedan 18 år tillbaka, men reser regelbundet hem till Sverige i affärer. Han brukar landa på Kastrup och varje gång han kört E6:an förbi Trönninge har han funderat på att svänga in och försöka hitta platsen där hans farfar dog. ”Men inte förrän nu har det blivit av, och det känns bra. Farfars död skapade stor turbulens i vår släkt, han lämnade ett stort tomrum efter sig.”
Bengt Olander menar att på den här tiden var företag generellt starkt förknippade med sina ägare, inte minst när det handlade om stora familjekoncerner. ”Få personer var rikskända på den tiden, men Dan Broström var det”.
Han berömmer också Hallandspostens rapportering från olyckan, och säger att ”visste ni förresten att Svenska Dagbladet citerade er exakt, hur kan de ha fått tag på de uppgifterna?” (Ja,det kan man fråga sig, kanske var det någon som snappade upp en rykande färsk tidning utanför HP:s tryckeri redan på natten mellan den 24 och 25 juli?)
Jacob Broström slår fast att hans farfar höll ett högt tempo i allt han gjorde, vilket blev fatalt med tanke på olyckan i Trönninge. Under hans yrkesliv var det dock en stor tillgång:
”I en intervju fick han frågan hur han hann med uppdragen i de 100 styrelserna han satt i, och då meddelade han att det inte var särskilt svårt – man måste bara planera dygnets 86 400 sekunder på rätt sätt.”
Olyckan slogs upp stort i HP
Den 25 juli 1925 upptas hela HP:s förstasida av Dan Broströms oväntade bortgång. Och rubriken ”En av våra storvulnaste personligheter ur tiden” säger en del om vilken stor nyhet det var.
I mitten av sidansyns ett porträtt av Dan Broström, samt foton på det omkullvälta fordonet, både fram- och bakifrån. Reportern – eller om det var flera journalister på plats; vid den här tiden var nyhetstexter inte signerade – redogör noggrant för förloppet och har även intervjuat Dan Broströms chaufför, flera vittnen och polisen.
Efter att ha hållit ett antal förhör har landsfiskalen slagit fast att ”olyckan berott på att föraren troligen haft för hög fart i kurvan i förening med den skarpa kröken, som är vådlig för trafiken”.
HP:s utsända har också pratat med regementsläkare Eklund, som snabbt kom till olycksplatsen, dock för att finna att Dan Broström redan var avliden. Hans hustru hade blivit klämd från båda sidorna på kindbenen och hade också skadat sin högra axel – i övrigt var hon oskadd.
Av artiklarna framgår att det inte var första gången som tillbud skett i den här kurvan: ”I den vägkrök, där nu olyckan skett, har under årens lopp ett flertal olyckshändelser timat, dock icke med dödlig utgång,” skriver HP som också meddelar att krav framförts om att man borde räta vägen – men att dessa väckt protester i samhället.
Skribenten redogör också för Dan Broströms yrkesgärning och konstaterar att ”Ett av vårt lands största söner på det industriella området har gått ur tiden.”
Fotnot:I Hallandspostens digitala arkiv, i tidningen från lördagen den 25 juli 1925, kan du läsa artiklarna om olyckan i Trönninge.
