Kyrkvaktmästaren som gillar retro

Det började med en gammal skivväxlare på en loppis. Peter Lundqvist var tio år gammal och drabbades av sin första förälskelse för retroprylar. Till sommaren fyller han 49 och har ett hem som han nästan helt inrett med grejer från förr.

ANNONS
|

När den åtrådda skivväxlaren väl blivit hans, var Peter nöjd. Det fanns så mycket annat en tioårig kille kunde ägna sig åt – att börja samla på grejer från förr var inget han varken ville lägga tid eller sin veckopeng på.

–Morsan gillade väl inte den där stilen heller, säger han och skrattar.

Det var först långt efter att han flyttat hemifrån som intresset för retro väcktes på nytt. Peter hittade en skivväxlare för 200 kronor, lyckades få den att fungera igen och på den vägen är det. I dag har han flera stycken och demonstrerar nöjt att de också går att spela på.

ANNONS

–Jag brukar inte ha några större problem med att få ordning på de mekaniska funktionerna. Har jag bara reservdelar brukar det gå fint; trasig elektronik däremot behöver jag hjälp med.

Redan i hallen anar man att det finns ett stort musikintresse. Här finns några stringhyllor (original, såklart) som är fulla med cd-skivor, men för de praktfulla radiogrammofonerna krävs rejälare grejer.

Peter slår på strömbrytaren till den största, plockar fram en trave stenkakor och trycker på en knapp. I samma ögonblick börjar skivtallriken snurra, den understa skivan trillar ner medan nålen till pick-upen hittar rätt på första spåret.

Några sekunder senare ljuder Artie Shaws klarinett genom högtalarna. Ljudet är överraskande bra, dessutom.

Det är det även i den telefon som står på ett litet bord i hallen. En ordentlig lur ligger stadigt i klykan och ger i från sig en öronbedövande ringsignal när Peter ringer upp hemnumret från sin mobil för att demonstrera.

Kobratelefonen i köket är det inte heller något fel på. Den vägghängda telefonen ovanför soffan fungerar också som den ska.

Även om det mesta som Peter köper till sitt hem är både kul och dekorativt, är funktionen lika viktig. Ovanpå skåpen över diskbänken har han till exempel en imponerande samling bastklädda, fullt funktionsdugliga, termosar i olika färger.

ANNONS

Den klassiska, vägghängda konservöppnaren Röda Clara från 1950-talet har styrt upp färgkoden i ena änden av köksbänken.

–Ja, här är det bara rödvitt som gäller, säger Peter och visar den upphängda knäckebrödslådan, ett par handdrivna vispar samt en trevlig vattenkanna.

På motsatta sidan är det rostfritt med bland annat Sigvard Bernadottes kaffekittlar från slutet av samma årtionde som upptar blickfånget.

Fast allt i lägenheten är inte helt retro. Soffgruppen i vardagsrummet är av modernare datum.

–Det är en Chesterfield. Den köpte jag ny 1995, bara för att jag gillar modellen och för att den är så skön att sitta i.

Majolikakronan över soffbordet är riktigt antik och i original, det vill säga den har varken sladdar eller glödlampor. Här är det lampolja och stearinljus som gäller.

Peter erkänner att han har svårt att stå emot när eftertraktade saker dyker upp på Tradera eller eBay, där han brukar göra sina fynd.

–Fast nu har jag faktiskt börja rensa upp och göra mig av mer en hel del. Sovrummet är fullt med lådor, så det är nog nödvändigt, medger han och skrattar.

Någon enskild favoritpryl kan han inte plocka fram. Allt han har i lägenheten finns där av en orsak och den effekt de har på det egna måendet är lika viktig.

ANNONS

–Jag blir faktiskt glad bara av att få komma hem till den atmosfär jag byggt upp under alla dessa år.

Lite om: Peter Lundqvist

Ålder: 49 år.

Bor: Lägenhet i centrala Halmstad.

Gör: Jobbar som kyrkvaktmästare.

Intresse utöver samlandet: ”Musik. Jag lyssnar ofta och ställer höga krav på ljudkvaliten, det skulle inte falla mig in att ladda ner musik – det blir alldeles för platt ljud.

I sökrutan: ”Jag försöker hitta tidstypiska högtalare av märket Luxor till en gammal stereo som står i mitt uterum”.

ANNONS