Meekatt.
Meekatt.

KRÖNIKA: Om dagisblommor och mammas supergödning

ANNONS
|

Följ Meekatts blogg här!

Terminen lider mot sitt slut och jag vill passa på att tacka alla våra fantastiska och engagerade människor inom barnomsorgen. Ni gör världens viktigaste jobb och jag uppskattar er mer än ni någonsin kan ana. Ni är de som känner mina barn bäst förutom vi föräldrar och ni ser och ger hela dagarna. Ni är oerhört värdefulla! Men…vi måste prata om en sak. De där förbannade planteringarna ni ägnar er åt…

För ni känner väl alla igen det? En dag så står man där i hallen med en liten plastmugg eller halv mjölkkartong i handen med en grön liten tunn tråd i, ett stolt skrivet namn på och med en dödslängtan utan dess like. För man VET exakt vad som väntar. Samma sak varje år: förnedringen.

ANNONS

”Titta mamma!! Min egen blomma!! Det ska bli en SOLROS!”Man säger ”Åh, vad SPÄNNANDE Elton! Den ska vi vara rädd om!” men tänker ”Jaså, det tror du?! Den lär ju inte ens överleva ut till bilen!? Och nu ska JAG ansvara för den här ynkliga lilla stjälken och vårda den med mitt liv? Tack dagis! TACK!”

Jag inser ju att detta är hämnden för alla sena hämtningar, missade semesterlappar, glömda solkrämer och regnbyxor och allt annat jobbigt vi föräldrar gör. Ni tar en planeringsdag, dricker Pina Colada i personalrummet och skrattar högt när ni planerar vilken som ska bli årets växt att knäcka föräldrarna. Visst är det så?!

Även i år blev det solros. En avklippt mellanmjölkskartong med jord och blomsterpinne. Elton hade skrivit sitt namn på sidan och fastklämd i pinnen satt en lång tunn stackars stjälk som stirrade mig rakt i ögonen. Mouhaha!! Nu ska du få något att bita i supermorsan! När jag öppnade bakluckan vrålade Elton ”MAMMA!! Du tappade halva!!” Fantastiskt. Det ena...eller egentligen det ENDA lilla blad som hade odlats upp i mellanmjölkskartongen åkte såklart av. På parkeringen. Utanför dagis. Vi pratar om SJU meter utanför grinden. Heja supermorsan? Efter tre dagar på köksbordet var stjälken brun. Död i kartongen.

ANNONS

En besviken Elton vattnade och vattnade. ”Varför blir det ingen blomma mamma? Ska vi vattna mer?” Ja men JAG vet ju inte?! Jag kan för fan inte hålla en plastblomma vid liv. Det fanns bara en sak att göra. Solros – 29,90 kronor. Mina bäst spenderade pengar i år! Elton rusade in genom dörren, kramade mig hårt och tackade för att jag hade hällt på Mammas supergödning och kastade sig på telefonen och ville ringa och berätta för fröken. Solrosen lever!! Hallelujah! Eltons pappa tyckte det var elakt av mig att lura honom. Jaså, det tycker du – JULTOMTEN?!.

Over and out.

ANNONS