Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Ett upprop för den levande biokulturen

Följ Nerdpappans blogg här!

Ett lätt vemod infinner sig medan jag funderar över det faktum att en nöjeskultur som funnits och frodats i decennier, sannolikt går en tuff framtid till mötes.

Det handlar om en potentiell utdöende biografkultur, med allt vad det innebär.

År 2002 inställde jag mig som nyanställt kassabiträde på Röda Kvarn i Halmstad. På den tiden kunde man ringa in för att boka biljetter, och väl på plats fanns en gedigen personalstyrka som rev biljetter, sålde godis och fyllde på popcornbägare. Filmerna levererades i form av kilotunga filmrullar – ett synnerligen fysiskt format.

I dag ser det annorlunda ut.

Dagens moderna procedur låter dig boka biljetter via internet, betala med kontokort och avslutningsvis på egen hand skriva ut dina biljetter. Filmerna levereras inte längre som 35 mm-rullar utan som digitala kopior, alternativt via fiber, det vill säga direktströmning från en dataserver. Tänker vi krasst på situationen, så kan du i princip ta dig hemifrån och ända in i biosalongen utan att någon annan än du själv är inblandad. Förutom biografvaktmästaren som river din biljett– men snart kanske vi ser en elektronisk avläsning även där?

Men detta är väl bra utveckling? Tidsbesparande och smidigt för konsumenten, kan tänkas. Men missförstå mig rätt. Självklart är det bra med teknifiering och optimering, men bara till en viss nivå. Kulturer måste bevaras med omtanke.

Under mina åtta år som biografanställd fick jag uppleva en hel del. En underbar tid för mig som filmnörd. Storfilmspremiärer som Sagan om Ringen och Harry Potter där entusiaster köade i dagar inför biljettsläppen. Besökare som helt släppte den rådande världsuppfattningen och levde sig in i olika filmkaraktärer, utklädda (så kallad cosplay). För varje år som förflyter blir detta en allt mer sällsynt syn, med undantag av filmbolagsfinansierade jippon med anställda cosplay-utövare.

Ett annat orosmoment – beroende på vilket perspektiv man intar – är teknikutvecklingen som numera möjliggör att folk kan installera egna bio-anläggningar i sina vardagsrum. Under de senaste fem åren har priserna på projektorer och ljudanläggningar sänkts till reapriser – vilket är toppen för konsumenterna. Hurra, tjo och tjim!

Men inte för biograferna. Varför ska man spendera pengar på biljetter som blir dyrare för varje år som går, när man kan njuta och nyttja ett eget hemmabiosystem? (En fråga jag även ställer till mig själv, jag har ju ett i källaren…).

Kalla mig bakåtsträvare, men jag är orolig över att biobesök-en håller på att förlora sin själ. Jag ser inte fram emot dagen då vi möts av Biomat (för biljetten), popcorn i färdiga påsar, godis- och läskautomat, biljettscanning och spärr när man ska in i salongen.

Det blir inte samma charm utan popcornmaskinen som brummar och biografvaktmästaren som river biljetten och nickar ett kort ”välkommen”.

MEST LÄST