Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

KRÖNIKA: Kasedans och erotik lättar upp i vintermörkret

"Jag provade en ny grej förra helgen. Jag antog en utmaning som heter duga."

Så har den första snön fallit och i vanlig ordning står vi chockade och undrar vad det är för vitt skit som trillar ifrån himlen. VINTER?! I november?? Varför blir alla chockade varje år? Det är inte IS som anfaller… det är vintern. Det SKA vara snö nu.

På tal om chockupplevelser så provade jag en ny grej förra helgen. Jag antog en utmaning som heter duga och med skakiga knän och hjärtat i halsgropen äntrade jag EKEBO för en helkväll med Lasse Stefanz och Perikles. Dansband. JAG. Ja, ni fattar va? Jag var som en berusad Bambi på hal is. Jag hann bara innanför dörren och beställa ett glas vin innan jag blev uppbjuden och nervöst fick jag fram ett ”Hej, jag är nog skitdålig på det här!”. Men jag var tydligen uppbjuden av en riktig charmör med erfarenhet av bortkomna nybörjare och han tog det lugnt med mig. ”Vill du öva på vanlig dans eller en mer erotisk dans?” frågade han. Bra fråga, tyckte jag och svarade ”Jag behöver ju lära mig båda men vi börjar med den vanliga!” Båda sorterna gick bra. Heja mig.

Jag hade ingen aning om att det fanns så många olika sätt att dansa ”kasedans” på men efter någon timme på dansgolvet kände jag mig nästan hemma. En del dansar med ”Patrick Swayze-avstånd”, en del lägger kinden lite försiktigt mot en och en del försöker krypa in i ens kropp. En del buggar så att man hinner med, andra kastar runt en på dansgolvet så att man nästan kräks. Överlag oerhört MYSIGT faktiskt. (Inte momentet där de försöker krypa in i ens kropp då – men dansen och kramandet med grabbar som doftar god parfym…).

Jag hade inte räknat med att den här ”odansanta” (bra ord?!) kroppen skulle behöva gömma sig på toaletten för att få pausa benen och jag hade inte räknat med alla skamliga förslag. Vid ett tillfälle gick jag ut för att få lite luft och med följer en man som erbjöd mig att följa med honom in i skogen. Lite som speed-dating, att lyckas förmedla att man både gillar dans och skogspromenader på två minuter. Effektiv man! Han kämpade tappert och sa ”Jag vet att jag är lite äldre än dig men du skulle bli chockad om du såg vad som fanns under min skjorta!”. Jag misstänker att det inte var en scoutledar-t-shirt så jag kontrade med ”Du skulle också bli chockad om du såg vad som fanns under min klänning. Jag har hudfärgade ”håll-in-magen-trosor” ända upp till hakan här under.” Det blev ingen lägereld…

Jag får ju motvilligt erkänna att det var en utav mina roligaste kvällar någonsin – och jag fick dessutom en highfive med Olle Jönsson himself. Tydligen är han en slags legend och folk tittade konstigt på mig när jag trängde mig fram för att småprata lite. Men sån é ju jag!
som Nyfrälst i dansbands-sekten har jag nu insett att det inte finns ett enda dansställe i Halmstad. Vad är detta?! Jag trodde jag hade det ultimata förfest-stället här hemma på Furet – bara två minuter ifrån Folkparken. Detta måste vi ju styra upp Halmstad!? Mer dans och gnussande till Halmstadfolket. Vi behöver ju kramas mera! Speciellt nu när det är ”VARGAVINTER” på intåg.

Over and out.

Malin Meekatt Birgersson

MEST LÄST