Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Författaren Anna-Lena Haraldsson har länge varit fascinerad av japanska trädgårdar.

En japansk hörna

Harmoni och stillhet präglar den japanska trädgården. Satsa på stenar, kontraster och vintergrönt för den rätta känslan, säger experten.

Den japanska trädgårdskulturen skiljer sig mycket från den västerländska. Här finns inga färgglada blomsterrabatter eller stora gräsmattor. I stället är det avskalat och naturligt, med stort fokus på stenar.

Anna-Lena Haraldsson arbetar som trädgårdsdesigner och har skrivit boken Japanska trädgårdar – en resa i tid och rum. Hon förklarar att den japanska
trädgården är som en stiliserad bild av naturen.

– Perennrabatter, till exempel, existerar i princip inte i traditionella japanska trädgårdar. I|stället använder man marktäckande perenner mellan buskar och träd.

Att göra en hel trädgård japansk känns kanske lite övermäktigt. Anna-Lena Haraldsson säger att det lättaste är att börja med ett hörn, och sedan utöka om man vill. Området man väljer är med fördel en plats som har en del skugga.

– Har man en skogigare del på tomten kan den passa utmärkt, förklarar hon.

Använd gärna staket eller skärmar av naturmaterial som bambu för att gränsa av.

Slingrande gångar i trampad jord, grus, trä eller sten visar vägen genom trädgården. Större trampstenar passar också. I Japan användes de från början för att man skulle ta sig torrskodd fram till tehuset. Trampstenar bör vara tjocka och grävas ned stadigt i marken. Det är viktigt att gången inte är helt rak utan känns naturlig att gå på. Storleken på stenarna bör passa trädgårdens storlek. I en mindre trädgård kan 30–60 centimeter långa trampstenar vara lagom, säger Anna-Lena Haraldsson.

I en äkta japansk trädgård är stenblocken det viktigaste elementet och dessa placeras inte ut hur som helst.

– Om man arrangerar dem på ett bra sätt blir resten mycket enklare, förklarar Anna-Lena Haraldsson.

Stenblocken bör ha olika form och storlek och gärna ordnas i asymmetriska grupper om tre eller fem. Helst ska det se ut som att stenarna har legat på plats en längre tid.

Grusytor krattade i mönster är också typiska för den japanska trädgården. Traditionellt använder man sig av gråvitt grus där själva kornen ska ha en diameter på 5–15 millimeter.
Vatten används inte bara för sitt utseende utan också för sitt ljud. Ett kärl eller rentav en damm är ett fint inslag i hörnan.

– Dammen får gärna ha en naturlig, oregelbunden form, säger Anna-Lena Haraldsson.
Skötsel

Flera av de växter som används i Japan är inte härdiga i vårt klimat, men det finns fina alternativ. Lotus kan ersättas av näckrosor och blommorna på en liten rosenkvitten påminner om den icke härdiga kamelians. Anna-Lena Haraldsson säger att man inte ska plantera för många olika växter, allt för att undvika att det blir rörigt.

– Tänk kontraster när du väljer växterna. Rundade bladformer mot flikiga, och så vidare.

Många av växterna hon föreslår, till exempel vingbenved, har en vacker röd höstfärg.

– Våren och hösten är färgernas tid i den japanska trädgården.