Efterlyser kunskap om hotade arter

ANNONS
|

Ett hundratal experter i 14 expertkommittéer analyserar nu tillståndet hos tiotusentals djur och växter. Det är 2015 års version av den svenska rödlistan som ska sammanställas.

Men vid sidan om expertbedömningarna är det också fritt fram för allmänheten att lägga sig i - ett arbetssätt unikt för Sverige, berättar Ulf Gärdenfors, ställföreträdande chef för Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.

-Allt för att faktiskt fånga upp den kunskap som kan finnas ute i landet och som inte nått oss, säger han.

Hittills under sommaren har synpunkter för ett 80-tal arter kommit in och det är både proffs och amatörbiologer som bidrar.

-Det är väldigt adekvata synpunkter, precis sådant som vi vill ha. Vi har fått in uppgifter om till exempel lappviol och reliktfluga.
Grodorna starkare

Innan 2010 var rödlistan hemlig fram till offentliggörandet. Men nu ligger bedömningarna helt öppna redan innan listan är klar. För den intresserade finns flera nyheter att upptäcka.

ANNONS
-En trend är att fågelarter som är beroende av ett mer småskaligt odlingslandskap för att få mat minskar. Det är arter som gulsparv, hussvala och ängspiplärka som nu blir rödlistade, säger Ulf Gärdenfors.

Samtidigt tros svarthakedoppingen och vikaren nu kunna strykas från listan. Även groddjuren tar revansch:

-För 10-15 år sedan var de väldigt illa utsatta i Sverige, men har successivt genom insatser fått bättre och bättre populationer. Den här gången blir strandpaddan, även kallad stinkpadda, klassad som livskraftig.
Vet lite

Sammanlagt finns i dag omkring 47 900 kända inhemska arter i Sverige. Men för merparten av arterna är kunskaperna så pass begränsade att tillståndet helt enkelt inte kan bedömas. Av de cirka 20 800 arter som kan bedömas väntas drygt 4 000 listas som hotade eller nära hotade.

Men hur är det då med inputen utifrån, kan den rentav ändra listan?

-I vissa fall ja. Så det här är absolut inte ett spel för gallerierna, säger Ulf Gärdenfors.
ANNONS