I en replik i HP 20/10 framför Stina Isaksson (SD) ett antal påståenden som inte kan stå oemotsagda.
100 miljoner människor är på flykt i världen. Under 2018 dog sex människor på Medelhavet varje dag i försök att nå Europa. Var ska alla dessa människor ta vägen frågar vi oss när vi nu släpper in färre och sänker vårt bistånd. Människor flyr inte för att det är roligt utan för att de måste.
Det finns ingen belagd koppling mellan tillgången till tolk och språkinlärning. Det finns tolk inom hälso- och sjukvård och myndighetsutövning eftersom det finns ett ömsesidigt behov av att göra sig förstådd och bli förstådd. På Stina Isaksson låter det som att våra medborgare okynnesanvänder tolk. Det är ett problem som inte finns.
Att införa den kontroll- och avgiftsapparat som Stina Isaksson föreslår är kostsamt, verkningslöst och bidrar till att folk avstår från att söka vård. Det kan leda till svåra sjukdomstillstånd och död.
Redan nu är det ett faktiskt problem att medborgare som är språksvaga, oavsett bakgrund, inte kommer i kontakt med och blir missförstådda av vården. Ytterligare ett riktigt problem är att det saknas tillräckligt många kvalificerade tolkar.
Det är också ställt utom all rimlig tvivel att hårdare straff inte leder till lägre brottslighet. Inte ens om man citerar Olof Palme. Däremot leder ökade ekonomiska klyftor i samhället till ökad kriminalitet.
Sverige är ett av de OECD-länder där ojämlikheten har ökat mest de senaste decennierna. Det beror på att vi har skattelättnader för de rika och en mindre fördelaktig skattepolitik för de fattiga. Den politik som lanseras i Tidö-avtalet är en politik för ökade klyftor och inte minskade. En politik som leder till högre brottslighet, inte lägre.
Lena Ludvigsson och Agnes Hulthén,
Vänsterpartiet Halland