Allt sedan folkbiblioteken startades i mitten av 1800-talet, har de varit viktiga för medborgarnas utbildning och välbefinnande.
Allt sedan folkbiblioteken startades i mitten av 1800-talet, har de varit viktiga för medborgarnas utbildning och välbefinnande. Bild: Henrik Williamsson

Folkbiblioteken spelar en viktig roll i lokalsamhället

Allt sedan folkbiblioteken startades i mitten av 1800-talet, har de varit viktiga för medborgarnas utbildning och välbefinnande.

ANNONS
LocationVåxtorp, Knäred, Veinge||

Replik

Apropå artikeln ”Tre små bibliotek hotas av nedläggning”, från HP 29/8

Läser i HP om troliga nedskärningar i biblioteksverksamheten och blir både bestört och ledsen. Var finns den nämnd och bibliotekschef som med kraft tar fram alla de argument som finns för ett folkbibliotek i dagens samhälle?

Allt sedan folkbiblioteken startades i mitten av 1800-talet, har de varit viktiga för medborgarnas utbildning och välbefinnande. Biblioteken har utvecklats till lokaler för studier, informationssökning, läsa för nöjes skull och mötesplatser med mera.

Under årens lopp har Laholms bibliotek och dess företrädare sökt komma fram till samverkansformer med skolan. Tack vare samordning av lokaler och mediabestånd har vissa skolor fått långt bättre bibliotek än på egen hand. Vem tror att skolan i dagens ekonomiska läge kommer att satsa och få medel för en motsvarande uppbyggnad för alla skolenheter?

ANNONS

Bokbuss är ett kostnadseffektivt sätt att sprida biblioteksverksamhet ut i kommunens alla vrår, men nuvarande bokbuss är redan effektivt utnyttjad eftermiddagar och kvällar, den tid då invånarna har möjlighet att besöka den. Men man kan ha två bokbussar – det fanns ju på 1980-talet…

Redan på 1990-talet talade omvärldsanalytikern Bengt Wahlström om att ”samhället måste manifestera sig i lokalsamhället”. För att invånarna ska tro på ett samhälle för alla, krävs att det finns i någon fysisk form, som biblioteksfilialer, bankfilialer, postkontor, sjukvård med mera.

Vad hände med tanken på att biblioteksfilialerna även skulle vara ”medborgarkontor” (som de faktiskt i viss mån fungerar som sedan länge) och inte enbart ett medborgarkontor under dagtid i centralorten?

Mig veterligen har inte verksamheten vid Laholms bibliotek fått några nya anslag, annars kunde man ju fundera över om det är dessa pengar man ska ta bort. Varför inte söka bidrag för utveckling av biblioteksfilialerna från till exempel Statens kulturråd eller Allmänna arvsfonden? Hur räddas kommunens budget av en besparing på 855 000 kr i förhållande till en omsättning på över en miljard kronor?

Ann-Christin Magnusson

pensionär

arbetade som bibliotekarie 1975-2017

ANNONS