– Det är att den inte är så stor. Men vet om alla, eller nästan alla, svarar Hanna.
Hanna Jelics klasskompis, Ariella Lilja, som sitter bredvid oss på en bänk på skolgården när vi pratar, nickar instämmande och berättar att man nu flyttat slöjdundervisningen från Hyltebruk - från Örnaskolan - till Torup.
– Det är bra. Torups skola är inte heller så stor. Man hittar mycket bättre där.
Så 5-6:orna åker med buss till Torup en gång i veckan. Då är det även ordnat så att de på grannskolan får sin undervisning i det B-språk de valt.
Trångboddheten utmärker Rydöbruks skola. Den byggdes runt 1960, ersatte ett nedgånget skolhus från 1906. Med 1960-talet mått mätt blev den modernt utformad: Anpassad för låg- och mellanstadiets åldrar med eleverna i tre klasser och klassrum - nästan som idag - (en fsk-1-2:a, en 3-4:a och en 5-6:a).
LÄS MER:Rektor: Lagkrav på undervisningen kolliderar med budget
Men på den tiden dominerade katederundervisningen, där "magistern" eller "fröken" stod med svarta tavlan bakom sig och ledde arbetet. Numer har lärarpersonalen lämnat podiet och skapar större variation i undervisning, vilket kräver grupprum och andra utrymmen att vara i. De finns inte i Rydö.
Men uppfinningsrikedomen är stor. Elever sitter i korridorerna, i det lilla biblioteket och till och med ibland i lärarrummet och jobbar. Och nu, när solen äntligen är här, utomhus på skolgården. Hemkunskapen lånar fritidshemmets kök.
En annan sak som skolan ärvt är traditionen av trogen personal. Personalomsättningen är låg och det har alltid funnits lärare i Rydöbruk med minst ett par decenniers anställningsår på skolan.
Ann Erlandsson har undervisat de yngsta barnen Rydö sedan 2001 Hon börjar beskriva utvecklingen, när jag samtalar med henne i det lilla skolbiblioteket som samtidigt får vara kopiatorrum:
– Arbetet har förändrats över tid. Även eleverna har förändrat har förändrats, som också övriga samhället har.
Tillsammans med skolan i Torup har Rydö ett tvålärarsystem, de är kommunens enda. Det innebär att det är två lärare som ansvarar för undervisningen i varje klass, utvecklingssamtal, föräldrakontakter med mera.
– Detta medför att eleverna blir sedda och lyssnade på, säger Ann Erlandsson.
Vad kännetecknar skolan?
– Att vi inte har några stängda dörrar här, allt är öppet, säger Ann. Det innebär att det är allas barn och att alla som jobbar här känner ansvar för alla. Jag upplever också att vi har inställningen att vi är här för elevernas skull och för att ge stöd så att de lyckas i skolan. Vi ser dem.
När HP besöker 5-6:orna, vilka Monica Fearn undervisar, har eleverna svenska och fått uppgiften att skriva en påhittad insändare. Den ska bygga på vad man lärt sig på en tidigare lektion, som en kollega höll i, om olika sätt att producera el.
Monica Fearn brinner för barnens skrivande och var också lärare för den 5:e klass i Rydö som för ett par år sedan fick Hylte kommuns kulturpris. Detta sedan de skrivit en fantasyberättelse, Indianställets hemlighet, som gavs ut i bokform.
– Jag har upptäckt att man kan bygga en skrivglädje hos eleverna, genom att visa dem olika verktyg för att skapa texter.
Monica har jobbat 22 år i Rydö. Hennes samlade erfarenhet från dessa, vilket också knyter an till en anda som verkar ha växt fram på skolan, lyckas hon sammanfatta i en mening:
– Vi försöker se varje elev varje dag.
Rydöbruks skola
Låg- och mellanstadieskolan, dessutom med en 6-årsgrupp, har i dag 71 elever.
Antal pedagoger på skolan: 11
Fyra av pedagogerna har jobbat i Rydöbruk i 18 år eller längre, bland dessa finns Ann Erlandsson och Monica Fearn som intervjuas i reportaget.
