Men elevassistenter, studiehandledare och liknande tjänster sitter löst.
– I mitt område ser jag just nu att 4-5 personer kommer att få sluta, säger Micael Emihl som är rektor för Torups och Rydöbruk skolor.
LÄS MER:Rydö skola: Här får alla barn möjligheten att bli sedda
Sparbetinget är betydligt större än så, men han kan inte säga hur han i övrigt ska ta sig an uppgiften. Han siktar då på nästa läsår, vilket börjar i augusti.
– Det är svårt att säga vilka behov som finns hos eleverna och hur stort antal det kommer att vara. Det ändrar sig ibland mycket och snabbt.
Han ser för ögonblicket en elevminskning i rektorsområdet om tio elever, vilket direkt innebär en mindre elevpeng och mindre ramar totalt. Det måste han dimensionera verksamheten efter, uppger han.
Torups rektorsområde var det som i relativa tal gjorde det största budgetöverskridandet 2018. Från början fanns i en ram 4.1 miljoner att röra sig med. När bokslutet för de året skrevs visade det sig att man gjort åt 11,8 miljoner.
– 2017 kom mycket nya elever och det visade sig att det hos dem också fanns stora behov.
Exempelvis hade i fjol 43 procent av elever på de båda skolorna svenska som andra språk. Det behövdes därmed flera studiehandledare som instruerar eleverna på deras modersmål, vilket i och för sig inte belastade Micael Emihls budget men bidrog till kostnaderna i stort för skolförvaltningen.
– Det finns två lagstiftningar att ta hänsyn till, Skollagen och Kommunallagen, och jag har försökt följa båda.
Den förstnämnda berör skolornas ansvar att möta elevernas behov och ställer krav på det, den senare handlar bland annat om hur de kommunala verksamheterna ska styras ekonomiskt.
Michael Emihl vill dock inte tydligt svara på om han bakåt i tiden anställt resurspersoner i vetskap om att det samtidigt saknats utrymme i budgeten för det.
– Det har varit svårt att veta vad för pengar som kommit in i verksamhet, exempelvis i form av statsbidrag och ha koll på när dessa medel tagit slut, säger han istället.
