I onsdags gick Halmstads kommun ut med att dricksvattenskonsumtionen måste minska ytterligare.
Eller ja, egentligen är det vattenproduktionen som måste minska. Vattenproduktion är den mängd vatten som tas upp och skjuts ut i vattennätet till invånarna. Oavsett så är grundvattennivåerna fortfarande alldeles för låga.
Se da n bevattningsförbudet inträde i april har Halmstads och Laholms kommun, med invånare och företagares hjälp, minskat vattenproduktionen med tolv procent. Målet var 20 procent. Så för att nå dit får vi tänka en gång extra när vi använder vatten.
Det kommer antagligen inte räcka. På lång sikt behövs planer på att göra Halmstad mindre beroende av vattentäkten i Laholm. Ett av förslagen är att ansluta Halmstad vattennät med Sydvattens tunnel från Bolmen.
Men ett sådant projekt är både kostsamt och tidskrävande. Från dagen ett eventuellt beslut om anslutning tas, till att det är fullföljt, kan ta mer än ett årtionde. Och det löser inte de närmaste årens troliga vattenbrist.
Drickvattensbristen beror på låga vattennivåer i grundvattentäkterna. Det är från grundvattentäkterna vi får bland annat vårt kranvatten. Men för att det ska finnas vatten i täkterna måste det regna. Och sen 2015 har nederbörden i södra Sverige minskat med 20-30 procent. Det är dessutom högkonjunktur vilket ökar den generella konsumtionen. Resultatet är framför oss.
Förra året var det torraste året på 40 år. Och om det är en lika torr sommar som förra året riskerar vi att uppleva den allvarligaste vattenbristen i Sverige på 100 år, säger Sveriges geologiska undersökning (20/5 2017).
Kommunstyrelsens ordförande i Halmstad Carl Fredrik Graf (M) tror att vi kan vänta oss en vattenbrist nästa sommar sade han till P4 Halland, Sveriges Radio den 5/7. Att politiken erkänner de långsiktiga riskerna med torkan är första steget. Nu behövs en plan.
Ett av förslagen kommer från förvaltningschefen på Laholmsbuktens VA, Mattias Leijon. I P4 Halland den 5/7 föreslog han en prissättning på storkonsumenterna av det kommunala dricksvattnet. Han menar att en högre taxa på storkonsumtion kan uppmuntra till smartare vattenanvändning bland företagen.
En sådan lösning lär tas emot med vemod av näringslivet. Men det kan bli tvunget utifall storkonsumenterna inte tar ett större ansvar i att minska sin vattenanvändning. Men företagen borde även de vilja dra sitt strå till stacken, så det kommer kanske inte behövas.
Regeringen presenterade 17 juni att de i höstens budgetproposition avsatt 200 miljoner kronor för att förebygga torka och kartlägga grundvattenresurser. Huvuddelen av resurserna ska investeras i att anlägga och restaurera våtmarker för att i större utsträckning kunna behålla vatten.
Om det inte blir rikligt med regn till hösten är det sannolikt att södra Sverige står inför ett antal torra somrar. Och det kommer ställa ökade krav på den kommunala politiken.
Är det någon lärdom vi kan dra från de utmaningar torkan ställer samhället inför så är det att inte ta tillgången på dricksvatten för given. Den är oumbärlig. Så spara på den.