Nu har inte Nordea fattat något formellt beslut huruvida de ska flytta huvudkontoret eller ej. Det ska tas upp under styrelsemötet på onsdag nästa vecka. En flytt verkar dock vara aktuell om regeringen lyckas få igenom höjningen av resolutionsavgiften, som föreslogs i mars (Expressen 19/3).
Det handlar om den avgift som bankerna betalar in till Resolutionsreserven hos Riksgälden. Reservens syfte är att svenska staten vid en eventuell finanskris ska kunna förhindra en fördjupning av krisen och rädda de allra största bankerna från att gå omkull.
Regeringens förslag är att avgiften ska höjas markant så att reserven blir fylld redan 2025. Och även om det går att diskutera nivåerna på avgiften är den välbehövlig. Till skillnad från den bankskatt regeringen föreslog, och drog tillbaka, som hade inneburit att tusentals bankanställda behövt lämna sina tjänster de närmaste åren.
Svenska staten har betalat borgen när bankerna inte kunnat stå för sina förluster själva. Det är inte av välvilja gentemot bankerna, utan för när banker går omkull drabbas medborgarna som har pengar på banken, det vill säga de allra flesta. Och när storbankerna drattar på ändan sätts hela ekonomier ur balans.
Nordbanken, en föregångare till Nordea före ett antal fusioner, fick under 90-talskrisen över 65 miljarder kronor av svenska staten för att inte gå omkull. Där gick även staten in och blev delägare trots osäkerhet på värderingen av banken. Under finanskrisen 2007-2008 fick Nordea ytter-ligare 5,6 miljarder skattekronor.
Banker ska inte kunna bete sig hur som helst, ta omfattande risker och nära nog krascha för att sedan bli räddade av staten utan vidare motkrav. Därför är det viktigt att bankerna är med och finansierar sina egna risker och eventuella förluster.
Finansinspektionens chef Erik Thedéen uttryckte så sent som i mars att Nordea ses av de nordiska tillsynsmyndigheterna som en stabilitetsrisk (DI 28/3). Det innebär att om Nordea skulle flytta till Finland får finska staten ta emot den osäkerheten likaså.
Den största kritiken mot regeringens höjning av resolutionsavgiften grundar sig på en oro över att den ska driva storbankerna utomlands. Och att staten därmed också skulle förlora skatteintäkter. Ängslan är obefogad.
Beskattningen är så finurligt uttänkt att den utgår ifrån var värde skapas. Så länge Nordea behåller lokala bankkontor i Sverige kan den verksamheten beskattas. Och även om en flytt av huvudkontoret genomförs är någon flytt av lokala kontor inte aktuell, enligt Petter Brunnberg, presschef för Nordea.
Kommunal får såklart lämna Nordea om de så behagar. Men frågan är om det gör någon nämnvärd skillnad.
