Det ryska valet påverkar oss mer

ANNONS
|

Om mindre än en månad går det ryska folket till parlamentsval. Men valet den 18 september har varit dolt från den svenska medieagendan. Skälen till detta är många. Ett av dem är den överhängande risken för att valet är mer eller mindre uppgjort.

Ovissheten inför valet ska emellertid inte underskattas, vilket historien tydligt visar. Det är i samband med val som ett växande folkligt missnöje kan få sin politiska urladdning.

Värsta scenariot är någon form av implosion i form av ett sönderfallande Ryssland, eller ökad rysk aggression för att ena folket bakom en yttre fiende. Tecken på Kremls vilja att ena befolkningen mot en yttre fiende finns redan i form av de många och stora beredskapsövningar som har genomförts. Mest uppmärksammat är sammandragningarna av trupp och materiel längst Ukrainas gräns. Syftet med vapenskramlet är inte entydigt, men en rimlig förklaring är behovet av en maktdemonstration inför valet.

ANNONS

En implosion och uppdelning, likt det som skedde med Sovjetunionen, är inte heller någon omöjlig konsekvens av parlamentsvalet. Det finns starka politiska krafter i de ryska regionerna, där den tjetjenska presidenten Kadyrov torde vara en av de starkaste. Den ryska centralmakten har knappast oinskränkt makt i Tjetjenien. Omvälvande förändringar i centralmakten kan få till konsekvens att delar av Ryssland bryter sig loss – och ett scenario likt det som skedde för 25 år sen kan återupprepas.

Även om sannolikheten för en sådan dramatisk utveckling inte ska överdrivas, så är risken och konsekvenserna så stora att det ryska valet bör få betydligt större uppmärksamhet i medierna än det än så länge har fått. Parlamentsvalen 2011 ledde till stora protester i det ryska samhället, som fortsatte ända till 2013. Väl medveten om dessa protester har Vladimir Putin centraliserat ett nationalgarde på tusentals man direkt under presidentens ledning. Det finns få, om ens några anledningar, att tro att Putin och den närmaste kretsen kring honom frivilligt släpper ifrån sig makten om det kommer starka folkliga krav på förändringar.

Om valet leder till dramatiska förändringar finns alltså stor risk för att dessa blir våldsamma. Det påverkar både Rysslands grannländer och säkerheten i världen i stort.

ANNONS

Själva resultatet av valet är av underordnad betydelse. I Ryssland är det, som Stalin ska ha sagt, ”inte viktigt hur folket röstar utan vem som räknar rösterna”. Men om folket är medvetet om hur man har röstat, och makteliten misslyckas med att trovärdigt räkna rösterna i deras favör, lär protester åter förekomma. Starka protester kan sedan leda till någon form av urladdning. Det utländska val som påverkar Sverige mest behöver alltså inte bli det så uppmärksammade amerikanska presidentvalet.

Signerat

Emil Strand

Skribent med inriktning på Östeuropa

ANNONS