Nyckelord. Halland skulle växa ännu mer om kommunikationerna byggdes ut även söder- och österut liknande Pågatågen.
Nyckelord. Halland skulle växa ännu mer om kommunikationerna byggdes ut även söder- och österut liknande Pågatågen.

Så växer Halland bäst

ANNONS
|

Tillsammans med en fysisk planering som möjliggör för fler att bo och verka i stationsnära lägen, men också livsstilsboenden och en levande landsbygd, har Halland goda möjligheter att möta den fortsatta strukturomvandlingen och förbli en vital och levande del av landet.

Den inledande meningen är hämtad från Swecos senaste rapport ”Strukturomvandlingens geografi i Hallands län - Vad växer var?”, beställd av Region Halland.

Här finns mycket intressant information att hämta för den som är intresserad av hur Halland ska växa och må bra. Och då pratar vi inte om grödor och djur, utan om oss hallänningar och det halländska arbetslivet.

ANNONS

Politikerna i Region Halland har bestämt sig för att lägga mest kraft på tre så kallade styrkeområden, det vill säga områden som Halland redan är bra på och som utvecklas ännu mer. Dessa tre är hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäring, med den gemensamma nämnaren om goda levnadsvillkor som ingår i Hallands devis ”Bästa livsplatsen”.

Enligt Swecorapporten tycks det vara en rimlig bedömning. I den jämförs Hallands näringslivsutveckling 2000-2015. Under dessa 15 år har 28 100 nya jobb skapats. En prognos som blickar betydligt längre fram, till år 2040 då vi kanske är 383 000 hallänningar, har arbetstillfällena ökat med ytterligare 26 500.

Men att göra prognoser är en sak, att påverka utvecklingen genom politiska beslut en helt annan.

Därför vill jag gärna återkomma till den inledande meningen där jag särskilt fastnade för orden ”stationsnära lägen”. Det är nämligen så att fyra femtedelar av befolkningstillväxten sker i kommunernas huvudorter. Hälften av hallänningarna bor dessutom där. Men det råder totalt sett ett underskott på arbetsplatser så pendlingen är stor. För Halland är det bra, eftersom pendlarna drar in pengar genom att betala skatt där de är bosatta. På sikt är det ändå bättre med en balans mellan boende och sysselsättning. Om vi inte vill att hela Halland ska vara en enda stor ”sovplats” till Storgöteborg och nordvästra Skåne.

ANNONS

Det handlar alltså om självförsörjningsgraden av jobb. Det är enbart i Halmstad det är ett överskott av arbetsplatser. Tillgången till statliga myndigheter, exempelvis Högskolan, har mycket stor betydelse. Skulle dessutom den nya polisutbildningen även etableras här vore mycket vunnet.

Men i övriga Halland är utpendlingen större beroende på att de efterfrågade kompetenserna – med bättre betalt – finns utanför länets gränser.

Strukturomvandlingen handlar om att vi gått från tillverknings- och utvinningsindustri till ett arbetsliv som består av kontors-, konsumtions- och förmedlingstjänster. Mest ökar vård, omsorg, utbildning, detaljhandel, hotell och restaurang som tillsammans står för över hälften av de nya jobben. Och här har Halland mycket att erbjuda och det skulle kunna bli ännu mer. Förmedlingstjänsterna finns mest i södra Halland i form av lager- och transportjobb.

Min största poäng är att Halland skulle kunna växa ännu mer och må ännu bättre om det går att bo ”stationsnära” på ännu fler platser, framför allt i södra och östra halvan av Halland.

ANNONS