Årets medarbetare, kulturpriset, kvalitetspriset och regionhandikapprådets utmärkelse går till utvalda som verkligen förtjänar att uppmärksammas.
På dagordningen finns en punkt som inte innehåller samma delar av belöning men som på sikt borde göra varenda hallänning till förstapristagare. Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017-2025 lyder den föga upphetsande titeln på detta angelägna dokument. En gemensam ledstång är ett mer talande namn.
Strategier ska tas för vad de är, en planerad viljeinriktning med fler bör- än ska-krav för att använda uttrycken från upphandlingssvenskan. Den här siktar åtta år framåt med mål, delmål och strategiska val, medan prioriteringsområdena ska omvärderas varje år.
För Region Hallands del tog det onödigt lång tid att författa en bredbandsstrategi. Men med den i ryggen blev det full fart på fiberanläggandet där inte marknaden eller stadsnäten hittills nått. Så ska det se ut.
Nu tror jag inte hälso- och sjukvårdsstrategin går riktigt samma väg. Det vore önskvärt med litet mer eld i baken med tanke på att det finns ojämlikheter i det annars så omhuldade goda halländska hälsotillståndet.
Visst Halland har kommit mycket långt med tillgängligheten och nöjda kunder/patienter men har fortfarande svårt att rekrytera läkare och specialistsjuksköterskor. Psykiatrin haltar sig fram samtidigt som allt fler mår sämre rent psykiskt och verkligen skulle behöva fungerande vård och behandling.
Rent ekonomiskt är det få regioner och landsting i landet som är i balans. Genom det som tidigare kallades Åtgärdsarbetet och numera heter Framtidsarbetet har i alla fall ökningstakten på kostnaderna hejdats i Halland.
När det gäller hälsotillståndet ser det olika ut i de sex halländska kommunerna. SCB och Nationella folkhälsoenkäten använder åtta olika bestämningsfaktorer. Två gäller utbildning, dels andel som har förgymnasiala studier, dels andelen med eftergymnasial och forskarutbildning och en mäter arbetslösheten. Den senare var lägre i Halland mätåret 2014 (4,9 procent) jämfört med riket (7,4 procent). Rökning, alkoholkonsumtion i riskzonen, fetma, fysisk aktivitet och stillasittande fritid är tydligare kopplade till hälsofrågorna. 12 procent av Hyltes invånare röker dagligen, medan rökare i Kungsbacka och Varberg utgör 9 procent av invånarna. Högst andel riskkonsumenter av alkohol återfinns i Kungsbacka (18 procent), medan Hylte har lägst andel (12).
Här är Region Hallands tanke att riktade insatser i samverkan med kommunerna och andra aktörer krävs för att minska skillnaderna. Det handlar inte bara om att sluta röka, dricka och röra oss mer för ett längre liv. Det skiljer fem år i livslängd mellan medborgare med eftergymnasial respektive förgymnasial utbildning enligt nationell data står det i strategihandlingarna. Det är motsägande med tanke på att hallänningarna lever längst och ändå har en lägre utbildningsnivå i genomsnitt.
