Överbefälhavare Micael Bydén har förklarat i sitt budgetunderlag att det behövs 6,5 miljarder kronor extra. Vid Folk och försvarskonferensen i Sälen i januari var försvarsminister Peter Hultqvist (S) irriterad. Han ogillade att det ena partiet efter det andra bjöd över varandra i sina budgetsatsningar och talade om anslagsbingo.
Som en konsekvens av försvarsbeslutet återaktiveras den allmänna könsneutrala värnplikten till sommaren för att möta det skriande personalbehovet. Och även om flertalet i årskullarna födda från 1999 och framåt ska mönstra är grunden att den nygamla rekrytutbildningen nu sker på frivillig basis.
Så visst är försvarsfrågan hetare än någonsin. Vi får veta om militära aktiviteter i Östersjön och att det aldrig har varit så många ryssar på Gotland som just nu. Därför var jag en nyfiken åhörare vid den senaste samlingen med regionala rådet för samhällsskydd och beredskap i torsdags på Scandic Hallandia i Halmstad. Rådet samlar företrädare för de regionala myndigheterna som polisen, räddningstjänsten, försvaret, kollektivtrafiken, kommunerna, smittskyddet, sjöräddningen och elleverantörerna. Som kärnkraftslän har Halland en väl intrimmad krisberedskap genom regelbundna övningar på myndighetsnivå.
Peter Mattsson, fil dr från Försvarshögskolan, överraskade med sitt budskap att det inte går att lita på ett starkt försvar utan hellre på en civil beredskap. Författaren och bloggaren
Lars Wilderäng var inne på samma linje när han talade om det sårbara samhället.
– Om man liknar samhället som en kropp utgör musklerna det vi utför via försvaret och polisen. Och blodomloppet motsvaras av hur energin och näringen förs runt i samhället med hjälp av infrastrukturen. Hjärnan motsvaras av beslutsfattare från politiker till myndighetsansvariga. Till sist svarar nervsystemet för samordningen av alla de övriga funktionerna. Det är också nervsystemet som är mest sårbart.
Han menade att det ligger i allas intresse, fiende eller vän, angripare eller försvarare, att internet fungerar i det samhälleliga blodomloppet. För utan ett fungerande nät går det inte heller att genomföra digitala attacker från illasinnade.
För att om möjligt dämpa oron och minska farhågorna är det enligt Lars Wilderäng viktigare än någonsin att vara mer medveten och ha en civil beredskap. Undersökningar visar att landsbygdsbefolkningen är bättre rustad än storstadsinvånare för långvariga elavbrott. På landet finns möjlighet att hålla värmen och laga mat i den gamla vedspisen, pumpa upp vatten för hand ur en gammal brunn. Erfarenheterna från stormen Gudrun visade just detta. Stockholm har en vattenreserv som vid ett driftsavbrott bara klarar att försörja två miljoner invånare under 17 timmar.
Därför pratade även Peter Mattsson om att Sverige åter måste bygga upp totalförsvaret. Ett begrepp som fram tills nu legat i malpåse.
8-14 maj genomför Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, krisberedskapsveckan för första gången. Då lär vi får veta mer om vad vi ska göra när vardagen vänds upp och ned.
