Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

6WTbY9CkSW7_CKRNhMYtRBVJ1Pc.jpg
Nyhetsjournalister bör ägna sig åt nyhetsjournalistik, inte åt politisk debatt under opartisk flagg. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Viktigt skilja på åsikter och fakta

Det är “helt fel” att kalla 23 000 asylärenden för “abnormt högt”, proklamerade Dagens Nyheter (30/7) och Faktiskt.se, ett faktagranskningssamarbete mellan landets stora medier. Uttalandet hade gjorts av den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali på hans Facebook-sida.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

När Dagens Nyheter ber Bali kommentera svarar han att nivån är abnorm i relation till Sveriges kapacitet att ta emot och integrera asylsökande. Men det svaret accepterar inte DN, eftersom deras “faktakoll” visat att det genomsnittliga mottagandet varit högre de senaste 20 åren. Därför är ordvalet “helt fel”, och Bali får en röd stämpel.

Oavsett vilken uppfattning man har i frågan om asylmottagandet är rapporteringen ett bra exempel på det absurda med besattheten av faktagranskning i årets valrörelse. Huruvida 23 000 är lite, lagom eller mycket beror på vad man jämför med. Det är en fråga om åsikter, inte om fakta. Att ordet “abnormt” också kan användas i förstärkande mening, och inte bara i motsats till “normalt”, gör känslan av ordmärkeri än större.

Kampen om verklighetsbeskrivningen är en del av den politiska debatten, där alla inblandade kommer att göra sitt bästa för att få sin politik att framstå i bästa möjliga dager. När faktagranskarna ger sig på att göra egna tolkningar och värderingar blir de därför själva en del av det politiska spelet – fast under en falsk flagg av oberoende och opartiskhet.

I våras granskade Faktiskt.se exempelvis regeringens påstående om att det jobbar 100 000 fler i välfärden nu än för fyra år sedan. Det är i sak helt korrekt, och fick därmed grönt ljus. Men den som tittar närmare inser att siffran helt och hållet är vald för att gynna regeringen. Eftersom Sverige har en växande befolkning är det naturligt att det också behövs fler som jobbar i välfärden. Det mer relevanta måttet – antalet välfärdsarbetare per capita – har de senaste åren legat stilla.

I en politisk debatt hade oppositionen avslöjat ett sådant trick. När faktagranskningen ger sitt officiella godkännande riskerar väljarna istället att vilseledas.

Precis som i fallet med Hanif Balis uttalande förvandlas faktakollandet ofta till godtyckligt tyckande. SVT menade i våras (29/5) att moderaten Anna König Jerlmyr hade “delvis fel” om att svenska grundskoleelever går miste om ett helt års undervisning jämfört med andra länder. Påståendet hade lika gärna kunnat få omdömet “delvis sant” eftersom det stämde för lågstadiet. Men SVT valde att fokusera på grundskolan som helhet och gav orange ljus.

Faktagranskarnas tolkningsföreträde innebär också i många fall att väljare fördummas och berövas möjligheten att göra en egen tolkning. Svenska Dagbladet har i sin valbevakning vinjetten #svarapåfrågan, där man granskar hur pass väl politiker svarar på de frågor som ställs. Varför kan inte läsaren få bedöma det själv?

När valrörelsen nu sätter igång på allvar kommer också faktakollandet att eskalera. Det bästa vore dock om Faktiskt.se lades ner. Nyhetsjournalister bör ägna sig åt nyhetsjournalistik – inte åt politisk debatt under opartisk flagg.

Läs mer om Val 2018
MEST LÄST