Ledare HP 20/3. Svenska jägare och sportskyttar är arga. Är det för att älgjakten gått dåligt? Har Svenska Skyttesportförbundet problem med ekonomin? Nej. Orsaken till ilskan stavas EU.
Förra veckan röstade Europaparlamentet ja till det nya vapendirektivet från EU-kommissionen. Det slutgiltiga direktivet är mildare än dess ursprungliga form, men exakt hur den svenska lagstiftningen kommer att se ut är ännu oklart. Med tanke på att Sverige alltid vill vara duktigast i klassen på att implementera EU-direktiv, finns en stor risk för att de nya reglerna gör livet surt för svenska jägare och sportskyttar.
Å andra sidan är riksdagen oense med EU-parlamentet om tagen.
Syftet är givetvis inte att förstöra för svenska jägare och tävlingsskyttar. Direktivet är en del i EU:s arbete mot terrorism. Det är som om EU-politikerna inte har tänkt på att terrorister och gängmedlemmar antagligen inte får sina vapen genom att skicka in en ansökan om vapenlicens. Mer troligt är att de köper sina vapen på en svart marknad.
Men vapendirektivet riskerar att få konsekvenser långt större än att det gör det svårare för hundratusentals svenskar att utöva sina fritidsintressen.
Det finns nämligen två problem med EU-direktivet. Det första är att det är ett direktiv som förargar mer än det gagnar det önskade resultatet. Det andra är att det kommer från EU.
Det torde inte vara en nyhet att den europeiska unionens popularitet inte direkt är på topp. Britterna ska lämna EU, och i Frankrike ökar sympatierna för EU-fientliga Nationella Fronten.
Det finns en utbredd känsla i många av EU:s medlemsländer att byråkraterna i Bryssel inte finns till för medborgarna, och inte lyssnar på deras kritik.
Att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill öka integrationen mellan EU-länderna, och därmed centrera ytterligare makt till Bryssel, är därför oroväckande. Det är i alla fall ett av flera förslag från honom. Taktiken att ge väljarna mer av det de inte vill ha riskerar att bli farlig. EU-vänner, som tar unionens framtid på allvar, har en del att fundera över.
För att vinna tillbaka förtroendet för de överstatliga institutionerna måste EU visa att man lyssnar på medborgarna. Det finns ingen annan väg framåt.
EU:s legitimitet vilar trots allt inte på att frihandel och öppna gränser mellan länder är goda liberala principer, utan på att majoriteten i medlemsländerna ställer upp på dem.
Bland Sveriges jägare och sportskyttar växer en skepsis mot EU. Europaparlamentet har röstat igenom direktivet och det måste därför införlivas i svensk lagstiftning. Nu ligger det på svenska politiker att tänka långsiktigt. Då är det viktigt att göra en så moderat tolkning som möjligt av direktivet.
Det borde vara linjen för alla partier som vill undvika att Svexit-debatt blossar upp mitt under valåret 2018.