Ledare HP 12/1. I samband med den stora skolreformen 2011 infördes betyg redan i årskurs 6, från att länge satts så sent som i årskurs 8 med tre terminer kvar av den nioåriga grundskolan. Hösten 2012 fick sjätteklassarna sina betyg för första gången.
Det säger sig själv att ju tidigare det finns instrument att mäta vad eleverna verkligen kan – desto tidigare kan elever som halkar efter fångas upp.
Men av Skolverkets utvärdering, som överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tidigare i veckan, finns ingen tydlig bild av förändringen.
För samtidigt som de tidiga betygen infördes genomfördes den största skolreformen sedan den obligatoriska folkskolan från 1842. Och det var inte litet – en ny skollag, en ny skolförordning, en läroplan med integrerad kursplan och tillhörande kunskapskrav och en ny betygsskala.
Helt klart finns ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling numera, vilket var en av avsikterna. Elever som inte når upp till betyget E kan uppmärksammas tidigt och stöd kan sättas in. Nu uppger varannan lärare att de tidigare betygen gör det lättare att upptäcka dessa elever. Men det förutsätter förstås att stödet finns att tillgå. På den fronten pågår fortsatta förbättringar och behoven kvarstår. ”Även om en stor andel huvudmän uppger att betygen inkluderas i deras systematiska kvalitetsarbete är det dock ytterst få som faktiskt förändrat sin resursfördelning efter betygens införande”, sägs det i Skolverkets rapport.
Det här kan bli ett allvarligt bekymmer på sikt. Redan vinterns relativt positiva Pisa-mätning visade på att ojämlikheten ökar i skolan. Resultaten blir bättre, men skillnaden mellan de som klarar av skolan och de som inte gör det ökar.
Det här är alla skolpolitikers ansvar – att utjämna skillnaderna. Likvärdigheten i landets obligatoriska undervisning måste bli bättre, det kommer ingen ansvarig undan. Och än en gång tycks Liberalernas paradargument passa bäst, nämligen att låta staten återta huvudmannaskapet för skolan.
Beträffande den aktuella betygssättningen så framgår också av utvärderingen att en stor grupp lärare som aldrig tidigare satt betyg såg uppgiften som den största utmaningen. Både lokalt och nationellt genomfördes fortbilningsinsatser, men det har också lett till ökade kostnader för kompetensutvecklingen. Och det tycks oklart om den statliga kompensationen räcker till för att täcka fördyringen.
Åtta av tio elever tycker att betygen gör att de jobbar hårdare och bättre. Betygen underlättar också förståelse för hur de ligger till i lärarens bedömning. Dessutom är det lättare för föräldrarna att kunna följa sina barns utveckling. Betyg är tydligare än de något luddigare omdömen som delades ut tidigare. Betygen ska visa vad eleverna har lärt sig.