Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Socialdemokraterna. Kanske är sista striden för överlevnad här för Europas socialdemokrater.
Socialdemokraterna. Kanske är sista striden för överlevnad här för Europas socialdemokrater.

Svend Dahl: Finns S kvar när sossetvånget lättar?

De tyska Socialdemokraterna, SPD, är ett parti i fritt fall och ligger idag jämsides med det högerpopulistiska partiet AfD i opinionsmätningarna med omkring 16 procent av väljarstödet.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

I Frankrike och Nederländerna såg vi under förra året stora socialdemokratiska partier reduceras till parlamentariska dvärgar.

Vid en jämförelse framstår de svenska Socialdemokraterna som en framgångssaga. I en ny studie, “Socialdemokraternas tillbakagång 1973–2014. Strukturella förklaringar och regionala variationer”, påminner dock statsvetarprofessorn Anders Lindström om hur S förlorat en tredjedel av väljarna sedan 1970-talet.

Merparten av väljartappet hänger ihop med hur samhället förändras. Urbanisering, stigande välstånd och högre utbildningsnivå har lett till ökad individualism och försvagad klassidentitet. Utvecklingen förstärks dessutom av avindustrialiseringen som krymper den väljarbas som alltid varit socialdemokratins kärna.

Ytterligare en faktor som lyfts fram i studien är ett avtagande socialt tryck att rösta socialdemokratiskt på de platser där partiet tidigare dominerat. Det är sedan länge känt inom statsvetenskapen att det på platser som domineras av en viss samhällsgrupp med en tydlig partipolitisk preferens, skapas ett betydande socialt tryck på övriga befolkningen att rösta på samma parti.

Att grupptrycket blir mindre i och med samhällsförändringarna kan förklara varför S tappat mest i små industrikommuner där partiet tidigare varit helt dominerande.

Kanske är det denna typ av kultur som delvis lever vidare på platser, som exempelvis Skellefteå och Örnsköldsvik, där S kunnat behålla ett väljarstöd kring 50 procent. Det sociala trycket är sannolikt också en faktor bakom det mycket starka stödet för S i många invandrartäta förorter. I valdistriktet Herrgården i Malmö, mer känt som Rosengård, fick S exempelvis osannolika 78,6 procent av rösterna i valet 2014.

På dessa platser har partiet genom band till invandrarföreningar lyckats skapa en stark norm att rösta socialdemokratiskt, på samma sätt som arbetarrörelsens olika delar kunde göra på bruksorter under 1900-talet. Utifrån analysen målar Lindström upp tre framtidsscenarier för S.

Det första bygger på att de samhällstrender som bidragit till väljartappet kommer att fortsätta, och att vi därför kommer att få se en fortsatt minskning av S-sympatierna. Det andra scenariot innebär tvärtom att den stora strukturomvandlingen redan ägt rum och att S därför skulle kunna vända utvecklingen.

I det tredje scenariot står S däremot inför en kollaps. Man fortsätter att tappa väljare i de regioner där man redan är svaga, exempelvis Storstockholm och Skåne. Det är dessutom regioner, som till skillnad från de starka S-regionerna, har stark befolkningstillväxt. Samtidigt tilltar konkurrensen från Sverigedemokraterna om de socialdemokratiska kärnväljarna.

Tanken att Socialdemokraterna skulle förvandlas till ett lokalt parti för Skellefteå och Örnsköldsvik kanske inte är så tokig som den kan låta.

MEST LÄST