Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Utsläppen av växthusgaser går åt fel håll. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Sofia Nerbrand: Klimatfrågan är en kapplöpning mot tiden

Det finns flera varningstecken på att jorden inte mår bra. Ändå är det som att många inte riktigt vill ta in vad som händer om inte vi inte klarar klimatfrågan i tid.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

98 procent av alla insekter på marken i Puerto Ricos djungel är borta. Fjärilarna som brukade fladdra omkring syns knappt längre. Regnskogen har blivit tystare. Det finns inte längre tillräckligt med mat för leguaner, fåglar och andra större djur och de har följdriktigt minskat radikalt i antal.

Begrunda vad detta innebär för hela ekosystemet – världens insekter väger 17 gånger mer än människors sammanlagda vikt. Zoologen och tv-personligheten David Attenborough lyfte i ett framträdande på Världsekonomiskt forum i Davos i dagarna fram att mängden djur på jordklotet har halverats under de senaste 40 åren.

Sug på den. Varningstecknen är legio på att moder jord inte mår bra. Ändå är det som att många inte riktigt vill ta in vad som händer om vi inte klarar klimatfrågan i tid. Två grader varmare är väl inte så farligt? Det kan väl rent av vara skönt i vår frostnupna del av världen. Och inte ska vi väl behöva lägga om den bekväma livsstil som vi arbetat med så hårt och så länge för att uppnå.

Att utsläppen av växthusgaser måste minska radikalt är dock bokstavligen en existentiell fråga. Det är så enkelt – och ändå så svårt. Utsläppsminskningarna kan ske antingen genom att vi bland annat äter mindre kött och drar ner på resandet eller genom ny klimatsmart teknik. Det sistnämnda är givetvis mer tilltalande för de flesta, men det kräver tekniska framsteg, investeringar, ekonomiska styrmedel, medvetna beslut och en stor utbyggnad i samhället – globalt.

Expertkåren är tämligen enig om att mänskligheten har tio år på sig att få ner utsläppen. Annars kan det bokstavligen gå åt pipsvängen med himlajorden.

Klimatfrågan är alltså en kapplöpning mot tiden. Det är faktiskt inte säkert att all nödvändig teknik inom energi- och transportsektorerna kommer att finnas färdig och på plats i tid.

Då behövs radikala politiska beslut om förbud och rekordstora prishöjningar på exempelvis bensin. Det skulle svida rejält och potentiellt skulle upplopp och andra konvulsioner kunna uppstå i samhället.

Vad göra? Att gå tillbaka till stenåldern är inte ett godtagbart alternativ och på lång sikt finns det anledning att känna tillförsikt. Vindkraftverk har blivit betydligt mer effektiva och billiga under de senaste åren. Solcellsmontör är det snabbaste växande yrket i USA. Elbilar är på väg i stor skala. Bättre batterier och nya energislag kommer att rädda änglamarken. Men det sker inte av sig självt. Ännu större investeringar måste göras i ny teknik. Även kärnkraft behöver omvärderas och utvecklas – energiutvinning genom atomklyvning är inte farlig för klimatet, men har förvisso andra risker.

Samtidigt får inte klimatfrågan bli en överideologi som används för allehanda förbud och påbud. 87 influencers skrev i Expressen (24/1) att statsministern nu behöver ge svenska folket en ”statlig hockeytackling” och förbjuda potatis som inte är ekologisk och så vidare. Det är att ta i.

Bättre är att få alla att förstå att klimatfrågan är på riktigt. Den berör oss alla. Alla behöver involvera sig. Och det är mycket ont om tid att göra de förändringar som krävs.