Tvärtemot den politiska retoriken görs inga verkliga satsningar på polisen.

Tvärtemot den politiska retoriken görs inga verkliga satsningar på polisen.


Snygga siffror tar inte bort problemen

Rikspolischefen Dan Eliasson, kräver, tillsammans med inrikesminister Anders Ygeman (S), att resultatet i antal uppklarade brott ska förbättras.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Därmed är pinnjakten igång igen hos polisen.

Hur får man då siffrorna att skjuta i höjden? Enligt Svenska Dagbladet (14/6) uppger flera poliser att de har uppmanats att fokusera på de lätta brotten, vilket leder till att de svårutredda hamnar på hög.

I en tid när grovt våld och skjutningar ökar är det knappast cannabisrökare och bältesförseelser polisen ska prioritera. Ändå består ökningen av utredda brott jämfört med fjolåret nästan helt av ringa narkotikabrott och trafikbrott. Samtidigt utreds allt färre våldsbrott och våldtäkter.

Inför omorganisationens sjösättning lovade inrikesministern att pinnjakten skulle bort. Därför är det skamligt den sedan ett halvår verkar vara tillbaka.

ANNONS

Det borde vara uppenbart att polisarbete inte kan mätas enbart i kvantitet. Ändå läggs en löjlig vikt vid dessa siffror.

Problemet hade aldrig uppstått om polisen hade fått tillräckligt med resurser. Visst har vi hört regeringen och allianspartierna högljutt proklamera hur mycket de vill satsa på polisen, med bud på upp till 30 000 nya poliser. Men sådana satsningar väntas med till efter valet. Och vad nästa regering, oavsett vilka de blir, faktiskt kommer att göra är högst oklart.

Regeringens stoltserade i vårbudgeten med 700 miljoner kronor till polisen, vilket i flera nyhetskanaler beskrevs som ”en riktigt stor extrasatsning”. Det var det inte, utan snarare vad som krävdes för att täppa till hål som har uppstått på grund av tidigare snålande.

Det följer dessvärre ett mönster av att snåla på polisen som utmärkt regeringens politik sedan den tillträdde. Då fick en redan underfinansierad verksamhet täcka beräknade kostnader för omorganisationen på cirka 2 miljarder med ett resurstillskott på 200 miljoner.

Trots att konsekvenserna av utsvältningen av polisen har blivit allt mer uppenbara har åtgärderna uteblivit. I senaste höstbudgeten, i brinnande poliskris, satsade regeringen 100 miljoner för 2017. Det är rena kaffepengarna i sammanhanget.

Följderna har vi vetat om ett tag nu: Larm som inte besvaras, ärenden som läggs på hög och personalflykt. Arbetssituationen för poliserna är allvarlig, men det värsta är ändå att polisbrist alltid drabbar samhällets mest utsatta invånare.

ANNONS

De 700 miljonerna från vårbudgeten är redan slut. Polisen måste gå in sparläge nu och stockholmspolisen skulle behöva avskeda poliser för att hålla budgeten, berättar den höge polischefen Jan Evensson för Svenska Dagbladet (19/6). Att en polischef överhuvudtaget kritiserar politiska beslut och berättar om krisläget är ovanligt. Evensson förtjänar därför en eloge, samtidigt som alla varningsklockor borde ringa hos dem som tar del av informationen.

För det måste nämligen låta absurt för alla som trodde att det nu satsas på polisen.

Det sker inga verkliga satsningar. Och snygga siffror för uppklarade brott tar inte bort de verkliga problemen.

ANNONS