Med allt fler fartkameror sänker bilisterna hastigheten, olyckor kan förhindras och trafikdöden minskar helt enligt nollvisionen.
Med allt fler fartkameror sänker bilisterna hastigheten, olyckor kan förhindras och trafikdöden minskar helt enligt nollvisionen.

Så kan upplysning förhindra fler självmord

Även om det stundtals finns en övertro på information och upplysning, vore det inte fel att börja prata mer om hur vi mår - egentligen.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det har framförts tidigare här på ledarplats att det förebyggande arbetet för att få ned det stora antalet självmord måste bli bättre och få mer resurser. Det handlar också om samtalsklimatet, att vi som medmänniskor måste börja våga fråga och vara beredda på svaret, när någon inte mår så bra. Kroppslig värk är ett accepterat både socialt och i vården, medan den själsliga smärtan får åtskilliga att skygga.

Socialminister Annika Strandhäll (S) är glädjande nog informerad om situationen och konstaterar även hon att ”självmord och psykisk ohälsa är stigmatiserande”, i en intervju i Dagens Nyheter (8/8), efter debattartikel i samma tidning (7/8) från Suicid Zero med krav på mer pengar.

ANNONS

I debatten brukar jämförelsen göras mellan trafiksäkerhetsarbetet och suicidprevention, av den enkla anledningen att riksdagen vid olika tillfällen fattat beslut om nollvisioner (1997 respektive 2008) om dödstalen.

Den stora skillnaden är att det första beslutet försågs med en rejäl påse pengar, 100-150 miljoner, medan nollvisionen för självmord fick kosta 3 miljoner kronor. Vidare är antalet som olyckligtvis dör i trafiken avgjort färre jämfört med hur många som tar sina liv. I siffror handlar det om runt 260 trafikdödade mot 1 500 självmord varje år. Och medan trafikdöden alltså minskar, är antalet självmord konstant.

Psykiska sjukdomar dominerar bland sjukskrivningar, särskilt bland kvinnor. Men 75 procent av dem som tar sina liv är män. I ålder 15-44 år är självmord vanligaste dödsorsaken.

Nu är trafiksäkerheten betydligt enklare att åtgärda inte minst rent tekniskt. Lägre hastighet med trafikövervakning i form av fartkameror, skilda körbanor och därtill säkrare bilar med krockkuddar, är några av åtgärderna som ständigt utvecklas.

Debattörerna inom suicidprevention betecknar numera självmord som en psykologisk olyckshändelse. Av det synsättet följer att impulshandlingar kan förhindras med högre räcken på broar och staket runt järnvägsspåren, det vill sägas tekniska lösningar ungefär som när det gäller trafiken.

”Det är det förebyggande och uppföljande arbetet som gör skillnad, inte nollvisionen i sig”, skrev dock Lotta Ekdahl och Alfred Skogsberg från organisationen Suicid Zero på DN Debatt.

ANNONS

Folkhälsomyndigheten har sedan i år fått ett ”tydligt uppdrag”, enligt socialministern, av regeringen att samordna arbetet runt suicid och prevention. Annika Strandhäll är inte främmande för att dra igång en nationell upplysningskampanj i detta tabubelagda ämne. Och det är där det måste börja hända mer.

Regeringen har skjutit till 300 miljoner kronor om året för fler ungdomsmottagningar och elevhälsan har stärkts med 200 årliga miljoner, vilket är alldeles utmärkt. Mycket återstår, som bättre uppföljningar och ökad samordning av vårdresurserna. Och så måste vi börja prata mer även om det som är tungt och svårt.

ANNONS