Efter flera år med minus på sista raden står det nu plus 31 miljoner kronor i Region Hallands årsredovisning för 2016. Men än är det inte dags att ta några glädjeskutt, eftersom flera driftnämnder fortsatt går med förlust, exempelvis hälso- och sjukvårdens minus med 248 miljoner kronor.
Spåren av det omtalade framtidsarbetet kan visserligen skönjas, men det återstår fortfarande många rejäla insatser. Huvudsyftet att få stopp på kostnadsökningstakten tycks dock vara uppfyllt. Av årsredovisningen framgår att det är andra kostnadsökningar som stör som ”ökade volymer, nya behandlingssätt och ökad kostnad för inhyrd personal”. En annan förklaring är mer svepande formulerad som att ”det innebär stora utmaningar i att förbättra kulturen för att få till stånd ett regiongemensamt förhållningssätt. Det tar tid och det är komplext”
Det är alltså alltjämt svårt med rekryteringen av läkare och sjuksköterskor. En annan kostnad, som visserligen kan mätas i pengar, men som också handlar om mänskligt lidande är att sjukfrånvaron fortsätter att öka i Region Halland. För 2016 stannade den på 5,2 procent, jämfört med 5,0 2015 och 4,6 2014.
Regionen är en mycket stor arbetsgivare med i genomsnitt 7 911 månadsanställda. 80 procent av de tillsvidareanställda är kvinnor och medelåldern är 49 år. Glädjande nog har andelen kvinnor som jobbar heltid ökat med en procentenhet till 75 procent, medan männens andelfortfarande är betydligt högre, nämligen 93 procent.
När det gäller sjukfrånvaron är det oroande att ännu fler är borta från jobbet längre än 14 dagar. Den här frånvaron ökar mest och utgörs av fler kvinnor (5,7 procent) än manliga medarbetare (3,4 procent). Bland yrkesgrupperna handlar det om undersköterskor, ekonomi- och transportpersonal samt rehab/paramedicin som har högst sjukfrånvaro.
Själva sjukdomsbilden framgår inte av årsredovisningen. Men här kan det vara lämpligt att lägga ett raster med hjälp av en ny rapport från Försäkringskassan om längre sjukskrivningar på grund av den ökande psykiska ohälsan. Den största och snabbast växande diagnosgruppen är nämligen de som har ”anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress”, i vilken utmattningsdepressioner och akuta ångestreaktioner ingår.
Stressrelaterad psykisk ohälsa kan ofta härledas till arbetet. Det senaste exemplet är läkare på vårdcentraler. Enkätsvar från 900 specialistläkare i primärvården visar att många är sjukskrivna på grund av stress och uppger att de vill byta jobb. Över hälften av de svarande jobbar deltid, bland annat för att orka med (SR 21/4).
När upplevelsen av stress blir en arbetplatsnorm behöver ledningen ta det på allvar. Ansvaret vilar alltså tungt på politikerna i Region Halland att bli en bättre arbetsgivare med frisk personal som orkar ta hand om sjuka hallänningar.