Nätläkare. Om vårdköerna försvinner kommer nätdoktorerna följa efter.
Nätläkare. Om vårdköerna försvinner kommer nätdoktorerna följa efter. Bild: jessica Gow/TT

Nätläkarna är bara symptomet

Att människor har valt att använda sig av nätläkare beror på att de inte har fått tillgång till en fungerande primärvård.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Nätläkarnas popularitet har ökat stort de senaste åren. Mellan mars och april i år besökte över 100 000 personer i hela Sverige digitala vårdgivare. De flesta patienterna kom från de större städerna. Även småbarnsföräldrar är flitiga vårdtagare.

Det är inte så konstigt. Söker du dig till en vårdcentral kan du få vänta veckor för att träffa en läkare. Vänder du dig till en nätläkare loggar du in genom en mobilapp för att bli uppringd av en läkare som ger dig omedelbar hjälp. Snabbt och enkelt.

För sjukvård är en bristvara, och till vår undsättning har nätläkarna kommit. Men just nu pågår ett antal utredningar för att bland annat se över lagstiftning och kostnad för digital vård. Infektionsläkare Göran Stiernstedt som ska leda utredningen “Ordning och reda i vården” pekar på problemet att “I Sverige vet de flesta namnet på sin frisör, men inte på sin läkare” (SvD, 30/8).

ANNONS

Men när tillgången ökar, ökar också efterfrågan och landstingen står för notan. Fram till förra året i november hade nätläkarvården kostat landstingen 140 miljoner kronor. De två största aktörerna – Min Doktor och Kry – har båda avtal med region Jönköping som innebär att Jönköpings region fakturerar andra län för vårdbesök utanför regionen. Under maj 2017 beslutade Sveriges kommuner och landsting (SKL) att kostnaden för varje vårdbesök skulle sänkas till 650 kronor från det tidigare dryga 2 000 kronor då kostnaderna för landstingen höll på att gå helt överstyr.

Samtidigt går både resurser och allmänläkare från primärvården till den digitala vården, vilket innebär att mindre resurser kan läggas på de patienter som är sjukare och måste få se en fysisk doktor. Men detta till trots är nätläkarna inte boven i dramat, utan snarast symptomet på ett sjukt vårdsystem.

Det går emot tanken om att vården ska vara behovsstyrd – de som är sjukast ska få mest hjälp snabbast. Få vårdplatser gör att patienter får vänta i veckor för en tid till primärvården. Nu kan dessa patienter i stället få hjälp via internet.

Dessutom kan den digitala vården i framtiden bli ett värdefullt komplement till den traditionella vården genom att tillgängliggöra vård på glesbygden eller vid uppföljningar av patienter.

ANNONS

Självklart kan inte nätläkare helt ersätta vårdcentraler eller fysiska möten mellan läkare och patient. Den kan däremot – om det görs på rätt sätt – bidra till att avlasta den traditionella sjukvården.

Det finns dessutom alternativ för att hålla nere kostnaderna för landstingen. En av de största grupperna som söker sig till den digitala vården är föräldrar till barn mellan 0 och 4 år – en patientgrupp som i dagsläget är helt avgiftsbefriad. Det är inte orimligt att den här gruppen ska betala samma patientavgift som alla andra för nätläkartjänster, vilket skulle generera en hel del resurser och minska risken för "okynnesanvändning”.

Att det pågår utredningar för att se över kostnader och lagstiftning för den digitala vården är dock välkommet. Men värt att komma ihåg är att människor har valt att använda systemet för att de inte har fått tillgång till en fungerande primärvård. Nätläkarna är bara symptomet. Om vårdköerna försvinner, kommer också kostnaderna för nätläkarna att följa efter.

ANNONS