”För säkerhets skull finns vi nu på Twitter. Följ oss, för vi följer er.”
När Säkerhetspolisen, Säpo, för drygt tre år sedan gjorde entré på Twitter så var det med glimten i ögat. Men det fanns också ett underliggande allvar i tweeten, Säpos uppdrag är att skydda den nationella säkerheten, och det innebär även att hålla koll på eventuella hot från svenska medborgare.
På torsdagen presenterade myndigheten sin årsbok, och den har att allvarligt anslag.
”Säkerhetsläget i vår del av världen har försämrats, och hotet mot Sverige är större än det varit på många på många år”, skriver förre Säpochefen Anders Thornberg inledningsvis.
Det går att tala om både yttre och inre hot mot landets säkerhet. Med tanke på terrordådet på Drottninggatan förra året kvarstår i allra högsta grad hotet från den våldsbejakande islamismen. Säpo lyfter också fram autonoma grupper och vikt makt-rörelsen som hot mot säkerheten, särskilt under ett valår.
”Sedan förra året har det politiska landskapet blivit mer fragmenterat och polariserat. Utvecklingen, som också inneburit att samtalstonen hårdnat, innebär ett ökat hot mot den som är politiskt aktiv”, skriver Säpo i årsboken.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det en utveckling som oroar, även om Säpo konstaterar att det svenska valsystemet är robust.
Det är mycket av Säpos operativa verksamhet som inte kommer allmänheten till del, och det måste vara så för att den ska kunna klara av sitt uppdrag på bästa sätt. Underförstått måste vi lita på att Säkerhetspolisen har koll på läget.
Så när Säpo väl talar är det viktigt att lyssna – säkerhetshotet mot Sverige är allvarligt, men det svenska valsystemet är på inget sätt hotat.
