Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

På väg att lämna det partipolitiska rampljuset Bild: Naina Helen Jåma/TT

Mattias Karlsson: Björklunds efterträdare får inte överge skolan

Ett gott råd till Björklund, kasta hellre in handduken förr än senare.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Inom varje parti finns det ofta en spricka som kan vara mer eller mindre synlig. Detta har varit väldigt tydligt under den långa regeringsbildningen som varit under hösten och som fick sin upplösning genom Januari- överenskommelsen mellan S, MP, C och L.

Allra tydligaste var denna sprickan inom Liberalerna, vilket utmynnade i ett partiråd som i mitten av januari beslutade att inleda ett samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund på onsdagen meddelade att han inte ställer upp för omval kommer splittringen inom partiet på nytt upp i öppen dager.

Valet av tidpunkt att kasta in handduken är ändå vältajmad. Björklunds efterträdare får god tid på sig att etablera sig inför nästa val 2022, vilket lär behövas eftersom Liberalerna ligger farligt nära riksdagsspärren på 4 procent.

Men beskedet att Björklund tänker sitta kvar till det ordinarie landsmöte som är planerat till november i år är däremot märkligt. Det innebär att Liberalerna under nio månader kommer att ha en avgående partiledare. Under den här tiden sker det ett viktigt EU-val och till hösten kommer partiet att ha en viktig roll i arbetet att ta fram en budget för nästa år.

I dagsläget finns det ingen självklar efterträdare till Jan Björklund. En sak är i alla fall säker, valet av ny partiledare innebär ett vägval för Liberalerna. Ska partiet vara kvar i mitten eller gå längre till höger?

Ett gott råd till Björklund, kasta hellre in handduken förr än senare. Ju längre tid som Liberalerna lever i ovisshet om partiets framtid desto svårare blir det att välja väg.

Jan Björklund har under sina tolv år som partiledare framför allt varit drivande inom skolpolitiken. Som ansvarigt statsråd för skolan under många år drev han igenom en rad skolreformer som kommer att ha en stor betydelse långt efter att han avgått.

Men en av Björklunds sista insatser kan också bli hans mest framgångsrika, nämligen förslaget i JÖK:en att utreda ett förstatligande av skolan. Det kan vara det första steget till att åter få en skola i världsklass efter decennier av förfall.

Förhoppningsvis kan Björklunds efterträdare ta upp den viktiga stafettpinnen och driva på i frågan om att skolan bör vara ett statligt ansvar. Där finns ett annat viktigt vägval för partiet, att inte överge skolan.