Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Byggkranar – en välkommen syn i Halmstad. Bild: Jari Välitalo

Mattias Karlsson: Både kommunen och invånarna har ett ansvar

När Halmstad växer har både kommunen och dess invånare ett ansvar för att det kan byggas nya bostäder.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Halmstads kommun växer så det knakar, både med nya invånare och nya bostäder. Förra året sprängdes den magiska gränsen på 100 000 invånare, och befolkningen fortsätter att öka. Det är en utveckling som ska välkomnas. Men det är inte alla som är positiva.

Planerna på att bygga ett nytt trevåningshus i Gullbrandstorp väcker protester. Det är grannarna till den gamla Preem- macken som i skrivelser till kommunen kritiserar att den högsta tillåtna bygghöjden ska bli 14 meter (HP 7/2). En sådan byggnad smälter inte in i området, skriver grannarna. De 30 nya lägenheterna skulle också leda till ökad trafik och därmed försämra säkerheten för barnen i området.

I stället vill flera närboende att man satsar mer på handel och service och att det byggs nya bostäder i utkanten av samhället. Jo, tjena. Utan fler invånare i Gullbrandstorp är det svårt att få mer handel och service. Det hör liksom ihop. Ett samhälle som växer utåt med villamattor som rullas ut får allt sämre möjligheter att upprätthålla en god servicenivå. I stället behövs mer förtätning, till exempel genom att bygga på höjden, för att skapa ett tillräckligt kundunderlag för fler butiker.

Gullbrandstorp är utpekad som en så kallad serviceort av kommunen, vilket innebär att orten har en god tillgång till kollektivtrafik och service.

Men för att få ihop den ekvationen måste det också byggas nya bostäder. För Gullbrandstorps del kräver det fler lägenheter eftersom bebyggelsen på orten domineras av småhus och villor.

Nu behöver grannarna till det planerade bygget i Gullbrandstorp inte oroas över en 14 meter hög byggnad. Till Hallandsposten meddelar fastighetsägaren Krister Svedberg att det inte finns några planer på att bygga i tre våningar utan att han håller fast vid sin tidigare planering att bygga i 1,5 plan och cirka elva meter högt (HP 7/2).

Ändå bekräftar grannarnas reaktioner en gammal sanning: Bygg gärna, men inte på vår bakgård.

Sveriges kommuner har ett så kallat bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att varje kommun ska planera för den framtida bostadsförsörjningen, framför allt genom kommunens arbete med översiktsplan och detaljplaner.

Men de kommunala bostadsbolagen, det vill säga allmännyttan, har också en viktig roll i bostadsförsörjningen. Visserligen drivs vanligen ett kommunalt bostadsbolag som en fristående verksamhet med vinstkrav, men genom ägardirektiv kan kommunpolitikerna vara styrande i hur ett kommunalt bostadsbolag ska prioritera sin verksamhet.

Halmstads bostadsbolag, HFAB, har i detta avseendet ett stort ansvar att tillhandahålla ett brett utbud av lägenheter. Det är just mångfalden av bostäder, villor, bostadsrätter och hyreslägenheter, som skapar en attraktiv kommun.

För Halmstads del gäller dock att det är störst efterfrågan på små, billiga hyresrätter. Det handlar framför allt om studenter eller unga som ska ta sitt första kliv in på bostadsmarknaden.

De senaste veckorna har Hallandsposten rapporterat om problem med HFAB:s bostadskö och att många uppger att de inte har fått en påminnelse om att uppdatera sin köplats.

För den enskilde kan en förlorad köplats få en stor betydelse för det framtida boendet. Det vittnar till exempel 76-åriga Ulla Meijel om som nyligen blev av med sin köplats för att hon inte förnyat den i tid (HP 31/1). Därmed förlorade hon 13 års köpoäng. Själv hävdar hon att hon inte fått en påminnelse via mejl. Från HFAB:s sida förnekar man bestämt att så har skett. Men då det är ett flertal personer som har klagat på uteblivna påminnelser är frågan vem som har rätt.

Sant är i alla fall att HFAB tidigare haft problem att kvalitetssäkra sin bostadskö.

Om Halmstad ska fullfölja målsättningen att befolkningen ska växa måste kommunen driva på för att flera bostäder byggs. Där har HFAB en viktig roll att spela, framför allt genom att vara en aktiv aktör i att bygga nya hyresrätter.

Men det räcker inte. En fungerande och rättvis bostadskö är också ett krav man bör ställa på ett kommunalt bostadsbolag. De senaste årens hantering med kön tyder på att något inte stämmer. Det är inte värdigt ett bostadsbolag av HFAB:s storlek.

Sedan måste också kommunens invånare välkomna nya bostadsplaner, även om de hamnar på en granntomt. Säg inte nej till nya, höga byggnader i Gullbrandstorp av slentrian, framtiden finns i att förtäta samhället, inte i att bygga i utkanten.

En kommun kan inte existera utan sina invånare, och invånarna är beroende av sin kommun. Därför måste också båda parterna ta sitt ansvar i att det kan byggas nya bostäder i Halmstads kommun.