Vårdkostnader. Landstingen har blivit lovade ökade statliga resurser för att kunna upprätthålla välfärden.
Vårdkostnader. Landstingen har blivit lovade ökade statliga resurser för att kunna upprätthålla välfärden.

Landstingen lever på hopp om gyllene tider

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ledare 11/7. Allt fler hallänningar söker vård utanför Sverige. Det leder till att vårdkostnaderna för Region Halland ökar, detta skriver HP i gårdagens tidning (10/7).

Den fria patientrörligheten inom EU ökar patienters möjligheter till att ta del av vård i andra EU-länder. Det innebär att patienter som söker vård i andra länder får ersättning för de utgifter de lägger ut.

Kostnaderna för den fria patientrörligheten, eller gränsöverskridande vården som den även kallas, i Europeiska ekonomiska samarbetet stod till en början staten för. Men för att landstingen inte skulle förlora motivationen till att upprätthålla god vård överfördes ansvaret till dem. I samband med detta började staten med att kompensera landstingen för de ökade vårdkostnaderna.

ANNONS

Det innebär att när man vill genomgå en vårdbehandling i ett annat EES-land så begär man ersättning från Försäkringskassan. Försäkringskassan i sin tur ersätter patienten det som anses skäligt. Landstinget blir i sin tur ersättningsskyldiga Försäkringskassan för samma summa.

Det Region Halland har reagerat på är ett par domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Först och främst att patienter nu kan bedömas ha rätt till ersättning för den faktiska kostnaden, oavsett kostnad på hemmaplan.

Men att patienter ska få ersättning för sin behandling utomlands är rimligt. I grunden ska ingen behöva, bortsett från lägre arvoden, behöva stå för sina vårdkostnader.

Det andra är att landstingen inte får prövningstillstånd för att överklaga kostnaderna. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade detta för att skydda patienten i rättsprocessen. För om ett landsting överklagar någonstans i processen får den överklagande patienten både sitt landsting och Försäkringskassan som motpart. Det skulle sätta patienten i en ofördelaktig situation. Och inte minst vore det taskigt.

I slutändan är problemet inte de senaste domarna från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är snarare en fråga om finansiering.

De 20 miljarder som finansminister Magdalena Andersson (S) lovat kommunerna och landstingen för att upprätthålla välfärden under kommande mandatperiod är efterlängtade. Finansministern berättade för Dagens Industri att hon hoppas på en fortsatt högkonjunktur för att senare öka resurserna till välfärden (5/7).

ANNONS

Antagligen kommer det inte räcka för att upprätthålla välfärden, berättade Sveriges Kommuner och Landstings chefsekonom Annika Wallenskog, (DI, 6/7). Hon menar på att det dubbla behövs för att kunna möta de närmaste årens demografiska utmaningar.

I takt med att vi får fler unga och fler äldre ökar välfärdsbehovet. Det kommer att kosta. Till dess resurserna kommer får landstingen leva på hopp om gyllene tider.

ANNONS